Grannens GAMLA hund är helt ifrån sig. Inne, på nätterna, kan han inte sova utan vankar gnällande fram och tillbaka - han har inte ätit på flera dagar. På dagarna sen igen skäller han från morgon till kväll - tre skall efter varandra, paus, tre skall efter varandra - så håller han på ända tills han får syn på Luna och istället börjar YLA!
När jag pratade med mamma i telefon svor jag ve och förbannelse över det här - hur en hund som i stort sett är både blind och döv och med ena benet på gravkanten kan vara så BESATT. Han borde ju ha GLÖMT vad det handlar om! Om det var den UNGA hunden som var tokig (vilket han är MEN med betydligt mera värdighet) skulle jag förstå det men DET HÄR övergår mitt förstånd!
Mamma skrattade och berättade då att LUSTEN lär vara det sista som lämnar en levande varelse.
SÅ
Jag har nog inte långt kvar då.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar