29 januari 2008

SKVALLER & VERKLIGHET

Igår höll jag på att gå åt på jobbet....


Det hände ju inget!


Visst är det tungt när ALLA plötsligt bestämmer sig för att lämna in sina tipslappar på samma gång och kön ringlar sig runt husknuten (jaja, det kanske är en smärre överdrift men det KÄNNS ibland så)...


FAST


När INGEN kommer är det ÖKEN!


Efter att desperat ordnat alla tidningar i hyllorna, radat dem enligt millimetermått och hysteriskt städat hyllorna i lagret fick det vara nog - händer det inget snart blir jag TOKIG!



Kommer det in en dam som just varit till Alko - på utvägen skulle hon hoppa in och lämna in sin tipslapp - vem vet - man kanske vinner den här gången, log hon.


När hon lägger ifrån sig kassen med flytande varor säger det...


POFF


...och så exploderar en liter Ouzo ut över golvet - sprätter iväg över godispåsarna på nedre hyllorna - dränker mattan - blöter upp en av kartonghyllorna så att den säckar ihop...


OJOJOJ...


...piper damen och kilar sedan hastigt iväg för att kolla om hon kan få en NY flaska ...


...medans jag, i en timme, är sysselsatt med att skura golv, väggar och tak under tiden som mina arbetskläder jobbar på övervarv med att suga i sig så mycket Ouzo som det bara är möjligt.


Man ska se upp med vad man önskar sig - hastigt får man som man vill!


OCH


Det skulle inte förvåna mig om det nu startas upp ett rykte om att jag har problem med spriten - hur jag och hela lokalen fullkomligen STINKER av sprit när jag är på jobb...


FÖR


RYKTEN - DET är något den här bygden BRA på!


Just nu letar polisen här i byn genom skogarna efter en man som är försvunnen och hur det EGENTLIGEN ligger till är det förmodligen väldigt få som vet...


FAST


Alla TROR sig ha läget under kontroll!


Igår eftermiddag - när flyg och helikoptrar började puttra över skogen - startades STORA diskussioner.


-         Vet DU varför de har ett så där himla stort pådrag?

-         Det lär vara en man, född -63 som är försvunnen...

-         Född - 63? Vem skulle det kunna vara då?
          (och så går alla igenom årgångskullarna i huvudet)

-         Hur länge har han varit försvunnen då?
-         Sedan i förmiddags...

-         Förmiddags? Å så jäkla stort pådrag redan nu?


Det tog inte länge innan "alla" visste exakt  vem det letades efter och nu påbörjades fas nummer två - om människan blev anmäld förvunnen på förmiddagen och skogarna och byn översvämmades av poliser och annat redan vid tre - vad berodde detta på? Hade det tiltat? Var han farlig?


På kvällen spriddes rykten om att NU var människan hittad - det stora pådraget berodde minsann på att han rantat omkring beväpnad och HELT borta i skåpet - jojo - det borde man ju ha väntat sig - JAJAMENSAN!


MEN


Konstigt nog fortsätter sökandet nu på morgonen - polisen meddelar via Yles webbsidor "de är oroliga för att det hänt något och att det därför är viktigt att han hittas snarast"


ALLTSÅ


Stämmer ju inget av det som folk säger - förmodligen är det inte ens den människan som de påstår att det är som är försvunnen - HAN sitter antagligen och dricker sitt morgonkaffe just nu och undrar vad som är på gång!



Om ni hör rykten om den Ouzostinkande alkoholiserade kärringen på R-kiosken i Kimito så tro inte ett ord - NI vet hur det VERKLIGEN ligger till!


Hon hade tråkigt på jobbet och önskade att det skulle hända någonting!

27 januari 2008

DU HAR SKRÄPMAIL!

Den senaste tiden har jag inte suttit vid datorn överhuvudtaget - det att jag gjorde om hela min sovalkov uppe på vinden till arbetshörna med plats för datorn var ett extremt dumt tilltag.  TIDIGARE - när datorn var nere kunde jag sätta mig vid den när som helst det fanns någon tid över men NU när jag måste klampa upp för trapporna bara för att sätta på den...


NÅJA


Ni kan ju gissa hur ofta jag ids göra DET?!



Jag har NOLL KOLL på omvärlden - det skulle kunna startas ett tredje världskrig utan att jag hade den minsta aning om eländet - om inte någon kund då nämnde det i förbifarten på jobbet eller om det, mot förmodan,  trycktes upp på kvällstidningarnas löpsedlar (vilket jag starkt betvivlar eftersom de tycks sätta kändisars otrohet och skilsmässor före världsomfattande händelser).


MEN


E-posten klarar jag mig ännu inte utan - den MÅSTE jag kolla...


FAST


DET gör jag nuförtiden via telefonen!


E-post har underlättat MYCKET i mitt liv - tack vare den går ju allt så mycket snabbare - jag behöver inte längre sitta och ringa runt till en massa ställen om jag har något ärende - bara att skriva vad jag vill ha sagt och skicka iväg- perfekt!


Förr hade jag en kronisk bula på mitt ringfinger på grund av pennan som alltid pressades mot samma ställe. Bulan existerar i och för sig fortfarande men har minskat i omfång - det har jag alltså datorn och e-posten att tacka för!


DÅ tog det EVIGHETER att brevväxla  - först satt man och plitade ner allt man hade att säga (och det var ju inte lite) - sedan skulle man få iväg brevet på posten (bara införskaffandet av rätt frimärke tog sin lilla tid) - brevet skulle levereras  - mottagaren skulle läsa novellen och hade man tur tog det sedan en vecka innan man fick svar...


NU kan man föra långa diskussioner inom loppet av några minuter...jäkligt behändigt...e-post är alltså en underbar uppfinning...


MEN


Den är inte BARA positiv...


FÖR


Det dimper ju ner en hel del MER än de brev man verkligen vill ha!


Nu menar jag inte bara de skräppostmeddelanden som förr eller senare börjar invadera ens postlåda - jag vet inte hur många gånger jag tappat nerverna och bytt adress bara på grund av dem...


NEJ


Jag menar allt annat skit som snurrar på...


Ta till exempel alla hoax-meddelanden...


De flesta BORDE i dagens läge veta vad det EGENTLIGEN handlar om när det dimper ner ett meddelande där man med stora bokstäver varnas för de fruktansvärda konsekvenser som kommer att hända ifall man är dum nog att öppna ett mail av just den eller den avsändaren och därefter ombeds att skicka varningen vidare till ALLA man har introttade i adressboken och helst till resten av världen på samma gång när man nu en gång håller på...


VISST


De som skickar de här breven vidare gör det ju av omtänksamhet - de vill varna ANDRA så att det inte händer DEM något illa...


MEN


Efter alla dessa år av förklaringar på nätet, i böcker och i tidningar BORDE man ju ana ugglor i mossen - inse att det här kan ju inte stämma - HÄR är det något lurt - klicka på "Delete" istället för "Skicka"...


OCH


De där mailen som fortfarande skickas runt - de där var man ska skriva in sitt namn på en lista och skicka vidare till sina bekanta och som man som tack får en telefon från Nokia eller Ericsson - GRATIS!


Hur många år har DE cirkulerat och hur många till kommer det att ta innan alla fattat att det är en bluff?


Jag bara undrar!


OCH


Sist men absolut inte minst:


De där KEDJEBREVEN som en del envisas med att skicka - typ - du har nu tjugo minuter på dig att skicka det här vidare till 30 vänner - skickar du till färre kommer du aldrig att hitta ditt livs kärlek - du kommer DESSUTOM att drabbas av otur i hela ditt liv som förmodligen avslutas av att du blir rammad av en långtradare som pressar in dig till en våt fläck i asfalten men tro inte att du dör av det - nej du kommer att lida i 20 minuter till innan det äntligen är slut!


Jag menar...


HALLÅ!


VARFÖR skickar folk runt såna?


Räcker det inte med all annan skräppost som redan finns?

13 januari 2008

MELLANRAPPORT

Hej hallå - jag lever nog...


OCH


Allt är bra - uppåt värre...


MEN


Hur i helsike "alla andra" hinner med ALLT utan att tappa nerverna...


DET...


Fattar jag bara INTE!


Vad har jag sysslat med då?


Ja...för det första har jag väl jobbat och även om de flesta ser lite skeptiska ut när jag påstår att jag trivs med det jag gör så är det faktiskt sant. Att vara kiosktant räknas ju definitivt inte som ett steg UPPÅT i karriären om man säger så...


MEN


KÄNSLAN av att kunna göra det man är anställd för fram tills det ens arbetspass är slut och sedan bara säga tack och hej - glömma alltihop tills man drar på sig arbetskläderna igen för att börja nästa arbetspass är helt enkelt UNDERBAR! Inget ansvar - inga samtal under så kallad ledig tid om hur det och det inte fungerar - är jag ledig så är jag ledig och det är DET som gör att jag trivs.


Vad annat?


Vi har nu ytterligare ett kräk till i familjen (och nu menar jag faktiskt INTE karln jag träffat) för i förrgår hämtade vi hem en liten dvärgvädurskanin - madagaskarfärgad och otroligt söt. Enligt stamtavlan som är lång som en tråkig måndag heter bollen "Olipa kerran Tascha" men hemma hos oss går hon under namnet "Saga" - högst antagligen dyker det upp bilder på sötsaken här förr eller senare fast just nu går det inte eftersom hunden nappade tag i dotterns SVINDYRA NYA kamera när de var ute och slängde den i en snödriva så DEN kameran är ett minne blott! Jepp - det ÄR ett känsligt ämne för den var VERKLIGEN svindyr och hur länge höll den? Inte ens tre månader! #¤%¤#¤


Hmmm...


En stor del av min tid har gått åt till att möblera om - nu är köket kök igen med stolar och bord. Matrummet blev åter en gång vardagsrum och vardagsrummet håller sakta men säkert på att förvandlas till sovrum - har man inte tillräckligt med bekymmer så ser man ju till att få det!


FAST


Jag menar...jag gillar ju inte att laga mat och för det mesta satt vi ju i soffan framför tv´n och åt så varför vi med våld skulle ha ett eget rum för matbord och annat förstår jag inte riktigt.


DESSUTOM


Är nu vedspisen i köket i skick - bara att elda - himla mysigt att sitta vid köksbordet och lyssna på hur det sprakar i spisen.


OCH


Inte nog med DET - nu funkar kakelugnen i det blivande sovrummet också!


Soffan har jag klätt om IGEN EN GÅNG  - tydligen måste detta göras med ett halvårs mellanrum annars ser den ut som en sliten trasa. Den här gången blev det nyanser av brunt med inslag av svart...


MEN


Som jag redan skrev kan jag inte sätta ut bilder eftersom den svindyra kameran är kaputt!


Bilen har blivit besiktad - i år med flera dagars marginal innan körförbudet (som automatiskt kommer när man glömt att det tydligen var dags igen) och tro det eller ej - den blev godkänd utan problem. Jag är fortfarande lite smått chockad men väldigt tacksam!


JAHA


Det var en kort sammanfattning av vad jag sysslat med här under tiden jag varit så tyst...


OCH


JAJAMENSAN - jag SAKNAR bloggandet - att läsa andras och skriva själv...


Bara så att ni vet!


Kram på er allihopa från Nette (som nu måste sortera upp en massa onödigt skräp så att sängen EVENTUELLT - KANSKE - MED GOD TUR - får plats i blivande sovrummet)!