Tomtegröt

Förra veckan frågade en jag besökte hur vi skulle fira jul...

Jag svarade att jag inte ännu vet - förhoppningsvis samlas vi alla här hemma och tar det lilla lugna, att jag hoppas att grabben kommer upp men att jag förstår om han vill fira hemma hos sig, att jag gärna skulle åka till gravgården och tända ljus men att det är så lång väg till kyrkan (Pedersöre kyrka) att det förmodligen inte blir av...

FAST

Att EN SAK är säker - bara inget oplanerat inträffar SKA jag koka risgrynsgröt och sätta ut en tallrik till hustomten! Det är en tradition - ett "måste" - nåt som bara bör göras...

FÖR

Ända sedan...vänta nu...jag minns inte riktigt, kanske sedan barnen föddes?

SÅ

Har jag gjort detta.
Varje julafton ska det kokas gröt och varje julafton ska en portion sparas till hustomten. Den serveras sedan utomhus tillsammans med 1. socker 2. kanel 3. mjölk och 4. en stor smörklick RIKTIGT smör, en sked och en lykta som lyser upp omgivningen med ett varmt, varmt sken.

Varför alla möjliga tillägg?
Jag vet ju inte vad han vill ha! Kanske han hör till skaran som vill ha socker och kanel? Kanske han bara vill ha smör? Kanske han vill ha ALLT? Bättre för mycket än för litet så att säga.

En del kanske skrattar åt mina ideer...

MEN

Ett år orkade jag inte ställa mig och koka gröt när vi kom hem från vårt julfirande hos fammo - lat som jag var, kvällen var sen, struntade jag i det - "det är ju bara ett löjligt påhitt egentligen - ungarna har somnat - vem bryr sig om jag ställer ut eller inte ställer ut en tallrik gröt som bara katterna äter upp ändå"...

FAST

När brädhögen vi lagrat uppe i garagetaket, den som hållits där utan att rubbas hur länge som helst, dagen efter rasade ner och krossade vindrutorna på bilen ställde jag mig snabbt och kokade gröt med en jäkla fart...

SÅ

På julafton serveras det tomtegröt hemma hos oss.

En portion med 1. socker 2. kanel 3. mjölk och 4. en stor smörklick RIKTIGT smör, en sked och en lykta som lyser upp omgivningen med ett varmt, varmt sken.

MED

Ett tack för året som gått och en önskan om en god jul...

FAST

Det brukar jag VISKA - jag vill ju faktiskt inte att folk ska tro att jag är tokig... ;)

Jordens undergång...

Enligt Maya är det dags nästnästa fredag - dags för det jag väntat på i flera år, nämligen "jordens undergång"...

MEN

Visst är jag på det klara med att "sannolikheten för att detta verkligen skulle hända är tämligen låg", att "duuuuh, slutet på en kalender inte alls betyder jordens undergång" och allt det där...

FAST

Å andra sidan - VAD är det som säger att det INTE är så att det liv vi lever nu inte KAN ta slut nästnästa fredag?

VA?!?

Jag menar, vad som helst kan ju hända, eller hur?

Kanske har Bengt-Börje, den maktlystne diktatorn med storhetsvansinne, väntat på det här datumet i åratal för HAN fick minsann en uppenbarelse i början av 90-talet - att han var ödesbestämd att trycka på den röda knappen JUST PRECIS fredagen den 21 december 2012.

ELLER

Kanske sitter Olas Håkan i allsköns ro och tittar på sina älskade stjärnor onsdag kväll med sin amatörstjärnkikare och HOPPSAN så dyker det upp en enorm asteroid mitt i synfältet, en asteroid helt igenom bestående av ett material vi inte kunnat se innan den var tillräckligt nära oss.

ELLER
(för att ni med lite mindre fantasi och fötterna stadigt på jorden ska kunna hänga med)

Kanske Knut-Gunnar som suttit hemma och dränkt sina hjärtesorger i X antal dagar plötsligt nyktrar till så pass mycket att han inser hur spritlagret minskat och att det absolut inte räcker ända tills måndag så han MÅSTE sätta sig i bilen, åka till Alko, handla MER och han, i exakt det ögonblick du möter honom på vägen, tappar sina lilla "färdknäpp på vägen", böjer sig ner för att rädda sina dyrbara droppar och kommer över på fel sida av vägen. (Det kan lika gärna vara Inger-Tyra! Byt isåfall bara ut namnet och alla "han" till "hon"!)

ELLER

Kanske vaknar du eller någon av dina nära och kära på fredagsmorgonen med ett oidentifierbart, smått obehagligt stramande över bröstkorgen eller en annorlunda känsla i magen, ett svagt illamående, ont i ryggen - något "inte akut, säkert något jag åt igår, det går nog över"...

OCH

Innan dagen är slut är även det liv DU är van med, din så kallade VARDAG, också slut...

OM det var så - OM du visste vad som EVENTUELLT skulle hända nästnästa fredag...

Skulle du då leva som vanligt hela kommande veckor?

ELLER

Skulle du prioritera lite annorlunda?

Det skulle åtminstone jag!

Det VAR bättre förr!

Igår var det lillajul och jag, mommo och "Lilla damen" fick varsin chokladjulkalender av storasystertomten. Det tog inte lång stund innan den yngsta av oss låg på golvet och knaprade upp lucka på lucka - skojig grej, DET HÄR var ju kul...

OCH

Våra försiktiga påpekanden att "man ska ju nog bara öppna en lucka per dag" samt "om man öppnar en lucka per dag så är det julafton när man öppnar sista", de gick inte hem, inte alls...

SÅ

Mommo fick möjligheten att dra sitt "det var ju faktiskt annorlunda förr när jag var ung" - då hade hon inga chokladkalendrar, då hade hon EN kalender med bilder och när julen var slut lades den undan i förrådet tills nästa jul när den plockades fram igen. TÄNK hur det har ändrat på 50 år!

Det HAR det ju!

Jag menar, om JAG (som är så himla ung som jag är), tycker att det har ändrat mycket sedan JAG var ung....

Hur ska då inte min mamma tycka att det förändrats...

FÖR

Att inte tala om personer som är där runt en åttio, nittio år.

En av de stora fördelarna med mitt jobb är chansen att få höra berättas om hur det var FÖRR. Visst var det ofta eländigt och fattigt, det fanns krig, död och sjukdomar...

MEN

DÅ fanns det ändå mer människokärlek än det finns NU - livet hängde inte upp sig på saker som "vem har den nyaste och dyraste bilen", "med herregud, varför klipper inte grannen gräsmattan" och andra, totalt idiotiska och betydelselösa ting!

Man hjälptes åt, man brydde sig om varandra, man tog hand om varandra...

OCH

Återanvände julkalendrar!

Det VAR bättre förr!