Det blev ju inget av med DET! :(
Jag är sjukligt fascinerad av åska. Så fort det dyker upp lite mörka moln på himlen står jag hoppfullt och glor upp mot himlen - spejar till höger och vänster, bakåt och framåt - kommer det fler? Jo, där borta kommer det några. Kommer de hit eller vart far de? Det verkar som om de gaddar ihop sig - gör det inte det?
Blir det kanske åska idag?
De dagar det är kvavt ute går jag i väntans tider. Ju varmare det är desto mer spänd blir jag - när andra går och svär över att det inte går att andas för att luften är för tung är jag bara lycklig - SNART BLIR DET SÄKERT ÅSKA!
MEN
Även om jag fullkomligen ÄLSKAR åskan och verkligen NJUTER när det blixtrar och smäller så har jag respekt för den. Samtidigt som jag är ÖVERLYCKLIG över att det ÄNTLIGEN åskar är jag LIVRÄDD - tänk om det slår ner här? Tänk om det börjar brinna? Tänk om det kommer in en sån där ÅSKBOLL som man hört om? Vad gör jag då?
HU!
Vid första mullret i horisonten ska alla elektriska grejer räddas. Alla kontakter länsas - det första som dras ur är ju NATURLIGTVIS bredbandsmodemet, datorer och tv-hörnan och därefter allt annat. När detta är gjort fyller jag på saftkannan i kylen (så att vi har något att dricka ifall det blir strömavbrott), fyller en hink med vatten på toaletten (så att det finns möjlighet att spola ifall det blir strömavbrott OCH finns tillgång till vatten om något börjar ryka)...
OCH
SEDAN VÄNTAR JAG!
Blixt - räkna - muller - jaha, nu är den så nära - blixt - räkna - muller - nu är den närmare - blixt - räkna - muller - oj då, nu är det ganska nära - blixt - KADAMMM!!!!!
SHIT!
NU är den HÄR!
PANIK!
Under tiden åskan är riktigt nära är jag fruktansvärt spänd - helt på det klara med att det NÄR SOM HELST kan slå ner i huset eller på gården - samtidigt som jag njuter av MAKTEN som vädret har. Vi människor är TOTALT underlägsna - det finns inget vi kan göra!
Det är mörkt, regnet öser ner, hela världen lyser upp av blixtar och hela huset skakar när det brakar till.
DET är mäktigt!
När åskan dragit vidare är det ett slags antiklimax - JAHA, var det här ALLT? F*n vad snabbt det gick om den här gången då? Kanske det svänger och kommer tillbaka? Nähä, int då, bara att vänta tills nästa gång!
SÅ
Varje gång de lovat att det ska bli åska och det inte blir av så är jag grinig. Det är ungefär som om ett barn väntat på tomten och tomten struntat i ungen, pantsatt paketen och tagit en krogrunda istället.
Det blev alltså ingen åska i helgen TROTS att de SA att det SKULLE BLI det!
MEN
Det ÄR ju faktiskt ganska kvavt där ute.
Vem vet?
Det kanske blir åska idag istället?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar