Hjärnans makt över kroppen

Hjärnans inverkan, eller påverkan, av kroppen (eller på kroppen? Har inte riktigt vaknat ännu) är egentligen ganska fascinerande. Till exempel imorse när jag drog på mig min kofta och gick ut på balkongen och rökte...

FÖR

Jo, det gör jag tyvärr ännu även om jag annars påbörjat ett mer hälsosamt leverne. Igår var jag bland annat till simhallen - att jag bara satt på bassängkanten och höll ögonen på en överlycklig liten dam och avslutade kvällen med en "XL Kerrosateria" på Hesburger räknas inte - man ska inte hänga upp sig på detaljer - jag VAR till simhallen och det är DET som är det väsentliga.

Iallafall så drog jag på mig min kofta och gick ut och satte mig i stolen, njöt av tystnaden (och diverse gifter) utan att frysa. Faktiskt så tänkte jag för mig själv att det var varmt. En inre diskussion som gick ungefär så här:

- Ganska varmt idag hördu?
- Ja, det är det faktiskt!
- Vad månne det kan vara?
- Jag orkar inte stiga upp och kolla men kanske -10?
- Nja, jag skulle tippa närmare nollan?
- Nollan är bra! Mera sånt!

MEN

När jag äntligen fått "Lilla Damen" att röra på sig och vi kom ut (d.v.s. när vi 1. hunnit se på Djungelboken 2. ätit de obligatoriska TVÅ rostade bröden med smör ÄNDA UT TILL KANTERNA som för övrigt ändå måste skäras bort + tonfisk 3. bytt strumpbyxor tre gånger eftersom de föregående var FEL 4. klätt på och av Barbiedockan som skulle med till dagis 5. dragit på oss alla utekläder när vi plötsligt inser att vi tydligen behöver på toa före vi far trots att vi nyss inte alls behövde  6. dragit på oss allt igen och är på väg ut genom dörren men kommer på att vi inte ska ha Barbie med för vi vill hellre ha musen "Pip" med och var är han? 7. hittat "Pip" men han bara MÅSTE klippas innan vi far - pälsen på huvudet PICKAS och KLIAR)...

SÅ

Knarrade dörrarna mer än vanligt när vi försökte komma in i bilen, starten gick si så där, det var ett rent helsike att svänga ratten (ingen servo annars heller) och växelspaken var OTROLIGT trög. Lika trög som jag för ännu i det här skedet levde jag i min lilla värld av blommor. I mitt huvud var det fortfarande "närmare nollan" - vad *** var det för FEL på bilen?

Väl framme vid dagis upplystes jag om den rätta utetemperaturen, att det istället för plus minus noll var typ -21 och med en vindhastighet på några meter per sekund så att det EGENTLIGEN kanske var närmare -30...

OCH

DÅ blev det plötsligt KALLT!
SVINKALLT!

Om ingen hade upplyst mig om verklighetens kranka blekhet hade jag förmodligen 1. fört bilen till min superhjälte till bilmekaniker på verkstaden och bett honom kolla vad den har för fel (ännu en gång bekräftat hans uppfattning om mig) och 2. gått ut och gå en smått uppfriskande promenad när jag kom hem igen i "det milda, vackra vädret"...

FAST

Nu är det ju för kallt för att röra på sig.
Synd!
Verkligen synd!
Blir en dag i soffan istället...

Examensklänning?

Om vi nu fortsätter med hashtaggar som till exempel "examen", "gym" och "bli smal" så kommer vi in på ämnet: What to wear??????

Först och främst måste jag ju ha en MÖSSA! Egentligen hade jag tänkt skippa den - jag menar, vad ska man med den till? Svindyrt. En massa pengar för en mössa man har på sig ett par timmar och eftersom jag oftast undviker kameror som pesten kommer knappast jag och min mössa att förevigas heller.

MEN

Sedan slog det mig att VISST ska jag ha mössa! Jag hade ingen när jag tog min första examen - inte när jag tog min andra heller. Nu är det tredje gången gillt. Nu ska jag ha mössa!

OCH

Då kommer vi vidare till nästa problem.
Resten av kroppen då?

När vi kämpar i vårt anletes svett på gymet (nejdå, jag har inte gett upp ännu) och någon av oss suckar RIKTIGT tungt är det ETT ord som gäller: EXAMENSKLÄNNING!!!!!

Jag är inte "söta & rara i klänning med benen bara" typen av människa, det är bara inte JAG, men nu har vi bestämt att vi ska ha klänningar på oss den här viktiga dag som vi väntat på i flera år...

OCH

Därför har jag, på skoj, roat mig med att titta på klänningar från Asien. Där kostar de knappt någonting överhuvudtaget - till och med UNDERBARA, handsydda och måttbeställda bröllopsklänningar kostar mindre än elräkningen som envisas med att dimpa ner i postlådan varannan månad.

SÅ

När jag lade länkar på Facebook med bilder på de här klänningarna (allt ska ju delas, javisst javisst) hittade min kära mor en riktigt anskrämlig klänning och sa att om jag väljer just DEN och den beställs i storlek TRETTIOÅTTA så betalar hon den.

Jag funderar på att acceptera budet!

Bara det att en sån kreation kostar närmare 300 dollar när man kan få en Askungendröm till brudklänning för en 50-lapp måste ju göra den SPECIELL!

OCH

En sak är säker, INGEN skulle ha likadan klänning som jag! :))

Självförsvar & ärtsoppsburkar

I och med att jag (förhoppningsvis&peppar peppar) blir färdig närvårdare i vår kretsar en hel del av mitt liv runt det just nu. Det sista året gör jag via läroavtal, det vill säga - jag är anställd 85% och studerar vid sidan om samt har närstudieperioder lite nu och då.

En del av vår utbildning var att gå på en obligatorisk självförsvarskurs...

VILKET

Jag, till en början, tyckte var ganska onödigt men sedan ändrade åsikt om ganska fort. För det var roligt. Riktigt roligt. Verkligen skoj att få stora, starka män att ligga ner med några små handgrepp!

FAST

Det här med, så kallat, självförsvar är egentligen ganska "löjligt" - löjligt på det viset att om Nils-Holger attackerar mig med kniv och jag drämmer till honom med min "in case of emergency ärtsoppsburk" som jag har i min handväska så att han tappar sin kniv och får ett blåmärke på armen...

JA!

Då kan JAG åtalas för misshandel?
(Nu pratar jag alltså inte om arbetsrelaterade situationer utan när jag "går på gatan", dvs "på stan"!)

Om jag däremot nyss varit och handlat och bara RÅKAR ha en ärtsoppsburk i väskan, typ om det är onsdagskväll och vi ska ha just ärtsoppa till middag imorgon, - DÅ får jag dunta till Nils-Holger med min ärtsoppsburk men förmodligen blir jag åtalad för misshandel iallafall om jag tar i för hårt?

Och vad händer om jag försöker ta kniven AV Nils-Holger med hjälp av de grepp vi lärde oss på kursen:

(Här har jag lånat en film från sidan http://www.stenudd.se/aikido/aikidotekniker-40-tantodori.htm utan att fråga, jag hoppas jag blir förlåten)


Iallafall - vad händer om jag försöker ta kniven av N-H och det då sker en liten miss så att jag med min koordination sprättar upp magen på honom eller kapar en sena eller två? Det är nog snäppet värre än ärtsoppsburken!

FAST

Skoj var det!
Hade jag bara mer tid skulle jag GÄRNA lära mig mer!

KALLT!

Jag som hade satt mitt hopp och min tillit till den, så kallade, "växthuseffekten" får i skrivande stund känna mig både vilsefaren och hopplös...nej...vänta nu...nu blev det något fel?

NÅ

Iallafall.
Jag håller på att frysa ihjäl!

Min hyra kommer att höjas med typ 700% efter den här köldknäppen - inte på grund av värmen inomhus för den rår jag inte på men vattenräkningen borde påverka mitt liv och leverne några år framöver. Skulle jag bara "täckas" skulle jag BO i duschen, bo under den där underbara, underbara, UNDERBARA strålen av hett, hett, HETT vatten!

Så här brukar det ju inte vara?
Tidigare har jag ju verkligen gillat både kyla och snö...

MEN

Nu lider alla delar av min kropp - alla leder svider och sticker och VÄRKER!
Och jag är TRÖTT!
Så trött att jag höll på att somna på gymmet idag (PÅ RIKTIGT!!!!!)

Enda gången jag har varmt är när jag stått under riktigt kokhett vatten i x antal minuter - när jag, med skarp övertalningsförmåga och milt våld, fått mig själv övertalad att stänga av vattnet kommer jag ut knallröd som en kokt kräfta, svettas ett tag...

OCH

Så fryser jag IGEN!

SÅ

Liiiiite varmare tack!

Innan jag bäddar ner mig i soffan under duntäcke och fleecefilt delar jag låten som hjälpte mig att inte frysa ihjäl på hemvägen idag:



Det har tagit mig ett tag att vänja mig med den här versionen eftersom jag gillade originalet bättre men det tycks som om den smyger sig på en?

Dålig, dålig människa!

Sitter i soffan i väntan på att det nya avsnittet av "Scandal" ska bli klart och inser (ännu en gång) att jag är en dålig, dålig, DÅLIG människa!

Varför?

Ja, bland annat borde jag ha tillbringat min lediga helg till att läsa läkemedelsteori eftersom jag inte tentade det när vi nyss gått igenom det och det satt som berget (muahahaha...DEN var bra) - nu är jag på samma nivå som vanligt, dvs. NOLL KOLL! Dessutom har vi anatomitent på kommande, samma sak där - NOLL KOLL! Jag KUNDE alltså ha gjort något vettigt dessa 48 timmar...

MEN

Vad har jag gjort istället?
Följt med den olyckliga kärlekshistorien mellan "Fitz" och "Olivia"!

OCH

Nu när jag BORDE gå och lägga mig så jag orkar vara "med" imorgon i skolan - vad gör jag DÅ? Följer den olyckliga kärlekshistorien mellan "Fitz" och "Olivia"!

Jag är en dålig, dålig, DÅLIG människa!

Bildbevis på vågresultat

Ps.

Eftersom jag inte har någon skam i kroppen (får väl inte plats för allt fett) sätter jag ut de två kvitton som jag fått - utskrivna från den där RIKTIGT hemska vågen som används (läs här hur den fungerar). Kvittot till vänster är från studiebesöket i onsdags, det till höger är från igår. Jag ber er observera att jag i onsdags var 57 år medan jag igår "bara" var 55! 

Mitt (tillfälliga) nya liv

Jag önskar jag kunde säga att jag börjat ett nytt liv...

MEN

Eftersom jag känner mig själv, hur jag kan tycka att något är RIKTIGT roligt ett tag för att sedan tappa intresset (finns väl en bokstavskombination för det) totalt så vaktar jag min tunga...

FAST

Just nu är "mitt tillfälliga nya liv" riktigt roande!

I onsdags blev vi skickade på studiebesök till Xtravaganza i Jakobstad...

OCH

De som känner mig kan förstå hur exalterad jag var av DET besöket. Jag menar, ett GYM??? Jag som spytt galla över alla statusuppdateringar där fröken "jagärjubarasååååhimlaaktiv" berättat om än det ena träningspasset efter det andra medans man själv suttit med den bärbara i knät samtidigt som man har placerat både kaffemugg och en tallrik med glass på maghyllan - bara att klicka och lassa in!

Det var alltså med långa tänder jag deltog i detta besök - ska jag vara ärlig så hade jag bestämt mig för att ta det som det var - en stund av lidande innan jag hade möjlighet att dra en snabb loppisrunda...

Något hände.
Något TOTALT oväntat.
En timme senare stod jag nämligen på utsidan med ett halvårskort?

HALLÅ?

Nej, allvarligt talat - jag vet exakt vad som fångade mitt intresse. Jag uppskattade bland annat det att de som just då tränade inte var den där sorten som man förväntar sig att se när man besöker ett gym. Det var inte de där unga och ursköna kvinnorna och männen med rumpor och magar huggna i sten, "de där" som egentligen inte alls behöver träna för de är så där äckligt perfekta ÄNDÅ *surt sa räven* - det var vanliga människor i min egen ålder med vanliga kläder och stämningen, ja...den kändes "rätt"!

Dessutom hjälpte nog grupptrycket till - vi är, tillsvidare, fyra som ska försöka träffas och träna tillsammans - ju fler desto roligare.

Vi får väl se hur det går! ;)