Köket

I "huset" hade vi (enligt vad jag tyckte DÅ) ett litet kök...

MEN

Som så mycket annat var även detta relativt - när vi flyttade hit fick jag omvärdera definitionen "litet kök" ordentligt!

Modellen på själva köket är ganska vanlig i våningshus - en gång med bänkar och skåp på sidorna som leder till ett litet utrymme där man i vanliga fall placerar stolar och bord...

OCH

Har man ett litet fyrkantigt bord kanske det fungerar bra...

Använder man sig av ett runt bord blir det problem!

Efter ett par veckor gav jag upp - visst såg det bra ut men vad hjälper det när vi inte fick plats? Att jag dessutom var tvungen att se på de överfulla bänkarna under tiden jag satt där inklämd och lirkade käken till vänster och höger för att få plats att tugga gjorde inte saken ett dugg bättre - så där kunde vi inte ha det!

SÅ

Köksmöblemanget släpades in i vardagsrummet för att bli matsalsmöblemang istället - vips hade vi både plats att äta och slapp se röran på köksbänkarna under tiden vi åt...

FAST

Att jag inte såg eländet betyder ju inte att jag inte visste det var där.

Vad är det för idiot som planerat de här köken egentligen? Hur är det tänkt att man ska få plats med allt på minimal bänkyta? Man har typ två alternativ - kaffebryggare ELLER smörpaket.

Det måste också ändras...

SÅ

Med hjälp av en överbliven bänkskiva jag hittade i mammas ladugård (ja vaddå?), torktumlaren och ett par hyllkonsoler (betongväggar är också ett hel*ete) trollade jag behändigt fram ett par meter bänkutrymme till. Tanken är att jag sedan ska få plats med ett frysskåp där under också - att bara ha tillgång till ett ynka frysfack är GANSKA nervretande!

Iallafall....

Nu borde jag ju vara nöjd men det är jag naturligtvis inte, nej då - nu behöver jag ett par barstolar så att man kan sitta vid bänken utan att behöva sträcka på sig och ändå knappt få näsan över bänkkanten...

OCH

Under diskbänken finns det en planerad plats för en diskmaskin...

Tänk så behändigt DET skulle vara...

OCH...

Uppdatering

När jag igår berättade för "Lilla damens" pappa om hur hennes inskolning på dagis förlöper (ungen blir förbannad när hon måste hem) insåg jag plötsligt att vi bott här uppe i en månad nu...

OCH

Även om man borde säga att tiden har gått snabbt, för i vanliga fall GÖR den ju faktiskt det...

SÅ

Känns det betydligt längre!

För mig känns de här veckorna som dubbelt fler - det har hänt så mycket på så lite tid att allt är ett enda virrvarr av intryck blandat med den konstanta känslan att det inte finns tillräckligt med tid eller ork att få någonting gjort överhuvudtaget - jag känner mig gammal och trött.

Att tömma huset där nere sög musten ur mig - JÖSSES vad där fanns grejer - även om jag gav bort massor av saker, kastade lika mycket och brände desto mer (samt lämnade kvar en hel del till mina hyresgäster, stackars satar)...

SÅ

Blev det, konstigt nog, en hel del bananlådor över med en massa grejer jag inte behöver.

Att gå igenom dem är ett projekt jag tar SEN - just nu är de inpulade i förrådet nere i källaren och jag överdriver inte - mitt förråd är det fullaste av alla:

"Välkomna på vår guidade rundtur här i bostadens förrådskorridor. Till höger ser ni hur vanligt folk förvarar sina grejer - här finns ett skåp, en bananlåda, en väska och till vänster ser ni....jamen HERREGUD ändå - vad ÄR det där?"

Jag har lekt med tanken att dela upp eländet lite och förvara en del i kallförrådet istället - alltså det förråd varje lägenhet har tillgängligt för att lagra saft, sylt eller vad det nu är meningen man ska ha där bara för att få det att se lite mindre ut.

NÅJA, allt är ju relativt - jag kunde ju faktiskt ha släpat med ALLT, så det så!

Nu har jag glömt vart jag ville komma...

Iallafall, vi är här - vi har varit här en månad nu - vi är sedan x antal veckor Nykarlebybor! :)