28 december 2008

JAG ÄR "TUTT"!


När jag upptäckte att lillan tog napp blev jag överlycklig...

FÖR

De andra två vägrade minsann ta napp i sina munnar - så fort den nuddade deras läppar grinade de illa och spottade ut...

Istället hade de MIG som napp...

MEN

Det skulle jag alltså slippa den här gången - den här ungen tog napp - JAJAMENSAN!

TJI FICK JAG!

Visst var det roligt med napp de första veckorna - namnam - suttsutt...

FAST

Sedan ändrade det - varför suga på en gummibit när man kan hänga fast i mamma hela dagen istället?



Nu hänger hon då fast i mig dagarna i ända...

Det är bara högra bröstet som duger - försöker jag lura på henne vänstra grinar hon illa - envisas jag får hon kväljningar!?!

Min mamma och jag pratas vid i telefon varje dag - tidigare började vi alltid samtalet med "vad gör du?" - hon har slutat fråga - hon VET ju vad jag svarar - "JAG ÄR TUTT!!!"...

OCH

När jag beklagade mig för pappan - att det bara är högra bröstet som duger - hur det kommer att hänga nere vid knäna när den här perioden är över fick jag ingen empati - "Vi får kolla med Wahlbergs om de har bh´n med en B-kupa och en D-kupa då" skrattade han - "de har säkert sådana där"...

FAST

Nu är lösningen på problemet funnen...

FÖR

När jag sedan sade till mamma att jag ska binda fast mig i ett snöre som jag sedan kan hänga runt nacken på lillan så att hon inte tappar bort sin napp fick jag tipset "knyt då fast bandet i vänstra bröstet så kanske du får jämvikt på det hela och får DET bröstet att hänga ner till knäna det också"!

Tänk vad fiffiga nära och kära man har!

JAHA!

Nu tycks hon vakna den lilla...

Hon har väl upptäckt att nappen är borta...

23 december 2008

EN RIKTIGT FIN JUL...

Önskar jag er här och nu...

FÖR

Jag har ju SÅ KLART inte fått iväg några julkort
...i år heller...



GOD JUL PÅ ER!!!!

21 december 2008

JULEVANGELIET PÅ NYKY FINLANDSSVENSKA

Och de tapahtu siihe aikaa att de kom käsky från kejsar Augustus att varenda Matti Meikäläinen skulle börja paya vero.

De va ihan eka mätkäytys, och den fixa di när Kvirinius va pomo i Syrien. Då paina joka iikka till sin stadi, för å hoita hela bumagan. De kekka Jussi me, och för att han va pikkuserkku me Davy så vetä han från Nasaret som e en stadi i Galileen opp till Davys stadi som dom ha nimittä Betlehem i Judeen, för å hoita sin verojuttu och samalla Marja som va hans kimma och som hade pulla uuniss.

Medan di hengaile där blev de meno för henne. Och hon synnyttä sin ykkös jappe och heittä på honom ekat kledjut och laitta honom i navettan, för de va No Vacancy på hotelle.

I samma seutu viipy några skobaren på kenttän å funkka som nait guards över doms elukkor. Då ilmesty en Herran enkeli kunnon face to face och kehittä watteja ihan täysii; och doms sisu gick todella kaulaan.

Men enkelin selittä till dom:

"Ta de nu iisit bara. Kela att ja ha message om en mega yees fiilis, som ä för koko kansa. För just idag ha en Frälsare synty i Davys stadi, å han ä messias, Big Boss. Och dehär ska va todiste: ni ska löytä en brandnew kakara, som liggä i kapalon i navetta."

DAGBOK a la HUND & KATT

HUNDENS DAGBOK:
07.00 - Tjohoo, en promenad. Det är det bästa som finns!
08.00 - Tjohoo, hundmat. Det är det bästa som finns!
09.00 - Tjohoo, ungarna är uppe. Det är det bästa som finns!
12.00 - Tjohoo, leka i trädgården. Det är det bästa som finns!
14.00 - Tjohoo, åka bilen. Det är det bästa som finns!
15.00 - Tjohoo, ungarna kommer hem. Det är det bästa som finns!
16.00 - Tjohoo, leka med en boll. Det är det bästa som finns!
17.00 - Tjohoo, matte och husse kommer hem. Det är det bästa som finns!
18.00 - Tjohoo, hundmat. Det är det bästa som finns!
20.00 - Tjohoo, bli kliad på magen i soffan. Det är det bästa som finns!
22.00 - Tjohoo, sova i mattes och husses säng. Det är det bästa som finns!

KATTENS DAGBOK:
783:e dagen i fångenskap...

Mina kidnappare fortsätter att tortera mig med bisarra dinglande saker. De frossar i färskt kött medan jag tvingas leva på torrfoder och slemmig burkmat. Det enda som håller mig igång är hoppet att jag en dag ska lyckas rymma, och den milda tillfredsställelse jag får av att klösa på möblerna. Imorgon ska jag eventuellt äta ännu en krukväxt.

Idag misslyckades jag än en gång med att döda mina kidnappare genom att försöka fälla dem med min kropp.Jag borde kanske försöka vid toppen av trapporna. I ett försök att sätta mina förtryckare ur balans, framtvingade jag en hårboll i deras favoritfåtölj. Kom ihåg: lägg en på deras säng.

Fångade en mus som jag bet huvudet av. Lade den huvudlösa kroppen vid dörren som ett tecken till mina kidnappare om vad jag är kapabel till, så att de ska gå runt i ständig skräck. Bemötandet jag fick var en massa klappar, kramar och gullande om vilken duktig kissemiss jag är.

Saker och ting går inte som planerat.

På kvällen dök deras kumpaner upp för någon sorts sammankomst. Jag blev placerad i isolering under mötet, men jag kunde känna doften av deras mat och höra brottstycken från deras kriminella planer. Tydligen var jag inlåst på grund av min kraftfulla förmåga att framkalla något de refererade till som 'allergi'. Jag måste komma underfund med vad detta är så att jag kan använda det till min fördel.

De andra internerna smörar för våra fångvaktare och jag vågar inte anförtro mig till någon av dem inför risken att någon tjallar. Hunden släpps regelbundet ur sina bojor men återvänder frivilligt. Han är uppenbarligen efterbliven. Fågeln däremot ger intryck av att vara en informatör. Han pratar med våra kidnappare regelbundet, och jag är övertygad om att han rapporterar vartenda steg jag tar. Tack vare sin placering i metallrummet är han för tillfället i säkerhet.

Men jag kan vänta. Det är bara en tidsfråga innan mina planer infrias...

19 december 2008

ENERGISPARLÄGE!

Jag önskar jag kunde skriva något...

MEN

Min stackars hjärna har stängt av...

ELLER

Åtminstone tycks den ha ställt in sig på "energisparläge"...

OCH

Fastnat där!

Som häromdagen när jag skulle köpa färg till skrivaren - jag som jobbat med it under många, många år kommer in till affären med en lapp där jag plitat ner skrivarmodellnumret...

MEN


Tanken att jag kunde ha kollat vilken nummer det var på själva färgen jag behövde - den hade inte slagit mig överhuvudtaget - gissa om jag skämdes!?!

OCH

När jag var på föräldrasamtal till dotterns skola hade jag absolut inget att komma med - det stod alldeles stilla - förmodligen satt jag väl till på köpet och dräglade - det skulle inte förvåna mig ett dugg...

FAST

Vad kan man egentligen förvänta sig när man inte ens har koll på vilken veckodag det är?

Jag hade GLÖMT hur trött man är med en liten - jag hade blivit bortskämd med timmar av oavbruten sömn varenda natt - möjligheten att göra VAD jag vill NÄR jag vill...

Nu är det åtminstone sista dagen i skolan före jullovet så jag hägrar en gryning långt borta i horisonten...

Blotta tanken på två veckors möjlighet att sova ut några morgnar får mig orka ta itu med IDAG!


17 december 2008

MIN ÖNSKAN - EN VIT JUL!

Jag är en riktigt TORRIS...

FÖR

Jag dricker inte alkohol!

Nu påstår jag inte att jag är absolutist - det är jag absolut inte (där fick jag till det)...

MEN

Det här med att "man ska dricka ett glas vin eller två för att umgås" eller "ta ett glas vin till maten" eller "bara för skojs skull ta en konjak till kaffet"...

DET förstår jag mig inte alls på - kanske konjaken då - det är ju åtminstone gott...

IALLAFALL

Vad jag verkligen är emot är det här med att folk måste dricka under julen - "det ska vara snapsar till maten" - "spetsad glögg" - "likör till kaffet"...

Vad har sprit med julfirandet att göra?

Hur roligt är det egentligen för barnen - de som väntat och längtat efter julafton - gått och räknat dagarna hur länge som helst?

OCH

När det ÄNTLIGEN är dags - ja då sätter de vuxna igång med att pimpla?

Lyckas pimplandet väl blir de vuxna "bara" lite löjliga - fnittrar enfaldigt med sina hängande ögonlock - anstränger sig till det yttersta för att verka nyktra - går sin stela gång för att få det att gå rakt...

MEN

Ibland barkar det iväg DUKTIGT - den ena eller den andra tar några droppar för mycket - det blir skrik, anklagelser och i värsta fall knytnävar eller ännu värre...

Min julklappsönskan för det här året är helt enkelt att ALLA vuxna skippar alkoholen den här julen...

OCH

Ger barnen en riktigt fin vit jul...


14 december 2008

JULSTRESS!

Tystnad råder det här på grund av...

JULSTRESS!

FAST

Efter dagens kommande julhandlande med två halvvuxna barn... 
OCH
 En liten på under tre veckors ålder borde det ju finnas något att skriva om...

Önskar er en riktigt fin söndag!

11 december 2008

NOLL KOLL!

NÄMEN!

Enligt de senaste forskningsresultaten som konsumentforskningscentralen (gissa hur många gånger jag stavade DET ordet fel med min morgonhjärna) har gjort har konsumenternas prismedvetenhet försämrats sedan euron infördes...

Kom de på det först nu?

Det har jag minsann vetat länge!

FÖR

Jag har då aldrig kunnat hålla i pengar - hala jäklar...

MEN

Efter det att vi började med euro blev det ÄNNU värre - det är precis som om de förvandlas till flytande form så fort jag nuddar vid dem - BLUBB säger det bara och så rinner de mellan fingrarna!

FAST

Fördelen med euro är att jag inte längre är ensam om det här problemet - INGEN har ju längre koll på ekonomin - pengarna strittar iväg för ALLA!

Åker man och handlar mat räcker inte en tjugolapp långt - pip pip säger kassan och så smäller den fram en totalsumma som får en smått att höja på ögonbrynen...

"Jasså - hur kunde det bli DET - jag har ju bara köpt mat för två ynka dagar?"...

Tänker man för sig själv - rycker på axlarna - räcker fram kortet...

OCH

SÅ långt är det lugnt...

TILLS

Man efteråt, som jag (och tydligen också hälften av alla andra konsumenter), - sex ÅR efter valutaövergången - börjar räkna om summan till mark och pennin - "Jamen vänta nu - om det blev 37.90 - vad blir det då i riktiga pengar - vad var det nu man skulle ta - i runda tal sex - 37.90 gånger sex - EEEH - FYRTIO gånger sex - EEEH - FYRA gånger sex - jaja, DET blir 24 - så en nolla till på slutet - 240 mark"...

"Hur i hel*ete kunde det bli DET - jag har ju för f*n bara köpt mat för två ynka dagar?"...

VA?!?

NÄ - man har verkligen INGEN koll på pengar nu mer - de bara försvinner...

OCH

Det är ju tur att det, så där sakta, börjar komma fram i allehanda undersökningar...

På det viset kanske andra länder inser problemet INNAN de gör misstaget att byta ut sin valuta så som VI gjorde!


10 december 2008

TVÅ VECKOR KVAR!


Jag har JUST insett att det nu är mindre än två veckor kvar tills julafton...

OCH

Det börjar bli lite smått panik med julklappsrumban...

MEN

Inte bara DET...

Ungarna har dessutom inga kläder till sina julfester...

Inte jag heller för den delen...

När ska jag hinna fixa det?

TÄVLING!

Det är inte ofta jag deltar i någon bloggtävling överhuvudtaget...

MEN

Med en så här fin vinst kan jag bara inte låta bli!



Tävlingen hittar du hos Therézeahlm.blogg.se...

Ta chansen och var med du också! :)

09 december 2008

VÅR VÄN HUNDEN...

Hormonstinn eller inte...

Det här med att en hund försökte rädda sin påkörda kompis får mig verkligen rörd...

HUR TÄNKER DE?

OM jag MOT FÖRMODAN skulle föda fler barn...

Skulle jag nog välja ett annat BB än det på ÅUCS!

Visst kan personalen sin sak - de är kunniga - de vet vad de sysslar med...

MEN

Valde jag ett annat ställe skulle jag underlätta för DEM - en liten börda mindre - nåja - en STÖRRE börda är väl lite närmare sanningen...

FÖR

Man kan ju knappast påstå att jag är någon drömföderska precis...

Vad jag försöker få fram är att de har för mycket att göra med för lite personal. Den ena förlossningsavdelningen efter den andra stänger - DERAS föderskor skickas istället till Åbo - det blir fler och fler förlossningar men anställs det mera personal?

NÄNÄ

Samma antal barnmorskor som förr bara - det kallas SPARÅTGÄRDER - något som vårdbranchen sett sin beskärda del av!

Det är inte bara det att de ibland måste förlösa bebisar på löpande band (som den dagen de hade 26 förlossningar på ett dygn - så fort ungen var ute blev mor och barn uppskickade till vårdavdelningen så att följande fick sätta igång med sitt lidande på allvar) - de har ju även de studerande med sig som måste läras upp!

Eftersom jag är så trög som jag är avverkade jag x antal arbetspass under min tid nere på förlossningen - jag hann med MÅNGA barnmorskor och läkare och ingen skillnad om det var en barnmorska eller läkare som tittade till mig så hade de ju studeranden med sig VILKET i praktiken betydde att ALLT som gjordes på mig och FÖR mig - det gjordes två gånger - i vissa fall tre om någon stackare hade oturen att dras med två elever. Varje gång det t.ex. skulle kontrolleras hur mycket som "var öppet" grävde barnmorskan först - sedan var det dags för elev nummer ett att gissa sig till antalet centimetrar - efter det elev nummer tvås tur.

Det, om något, måste ju vara direkt stressande för barnmorskorna?

Jag menar, om man nu står vid ett löpande band av föderskor - man har en tidspress på sig - man borde hinna in till följande rum snabbt...

OCH

Så ska man vänta på att ens studeranden ska gissa sig till antalet centimetrar hit eller dit (plus att den halvt hysteriska kärringen på sängen tvingar dem att vänta mellan sina arkeologiska utgrävningar så som jag gjorde - jag tror att det mest använda ordet för mig under dessa timmar var "HETKINEN" (ett ögonblick) för DET fick jag upprepa gång på gång.

Nu är det inte min mening att hacka på de studerande - de måste ju få lära sig de också och även om det just då kändes jobbigt med att vara försökskanin underlättade en av dem min tid betydligt - hon hette Nina och var hur rar som helst - HON kommer att bli en underbar barnmorska - sanna mina ord!

IALLAFALL

Vad jag menar är att JAG skulle verkligen tappa nerverna på såna arbetsvillkor - tappa sugen för allt som har med vård att göra - ge upp - kasta in handduken och börja på ny kula...

Speciellt när man nu läser att de stänger YTTERLIGARE ett BB vid årsskiftet för att skicka alla sina föderskor till Åbo DE OCKSÅ...

Hur tänker de som bestämmer egentligen?


08 december 2008

MEJERINEDLÄGGNING!


Jag ammade de andra två tills de var två år...

Min far kallade mig för "fröken Arla" - jag var som en sprängfylld ko - alla mina tröjor hade oerhört sexiga mjölkfläckar på framsidan - väldigt svåra att få bort i tvätten efter ett tag...

MEN

Det verkar som om gamla Rosa har gått i sin...

FÖR

Det ena juvret tycks vara helt tomt medans det andra - ja det vete f*n!

För några dagar sedan började jag må illa - matlusten försvann totalt och jag fick tvinga i mig både mat och mellanmål bara för att få i mig någonting - "äter man inte producerar man ingen mjölk"...

MEN

Oberoende hur mycket jag än tvingade i mig minskade omfånget på de tidigare så gigantiska grejerna - sakta men säkert återgick de till sin vanliga hängiga taxöronsform?

Visst - det KOM mjölk - men den lilla var inte nöjd - från att ha sovit MYCKET blev det små stunder lite nu och då - däremellan var det pirr och marr...

FAST

Naturligtvis inte när pappa var här - DÅ var det idel solsken och tutta sött - det är ju, konstigt nog, ALLTID så!

När jag diskuterade möjligheten om att det kanske fanns dålig tillgång till mjölk var andra skeptiska - hur skulle det vara möjligt - jag hade ju tidigare varit ett vandrande mejeri - hon fick nog tillräckligt med mat - jag behövde inte oroa mig - "ge INTE upp" - "låt den lilla ligga vid bröstet så kommer det mer"...

SAMT


"Köp för guds skull inte hem modersmjölkersättning - det är ett tecken på att man gett upp!"




Jag ville inte ge upp - jag gillar ju hela amningsgrejen...

MEN

På fredagen köpte jag ersättning och flaska för säkerhets skull - IFALL det blev snustorrt - IFALL ungen höll på att svälta ihjäl...

OCH

Igår - när det var RIKTIGT eländigt - efter en hel dag när jag inte ens hunnit gå på toa ensam ens en gång (förutom när lillans pappa var här då och det var idel ädel solsken) - slängde jag till slut flaska och nappar i kokande vatten - nu skulle det iallafall TESTAS - VAR hon hungrig eller var hon inte?
Med de andra två prövade jag flaskmatning en eller två gånger - det gick inte alls. Så fort man närmade sig med gumminappen spände de sig som en fjädrar och ÅLADE bort från det asiga mamma hade i handen - GUUUD vad ÄCKLIGT...

FAST

När flaskan nuddade den här lilla damens mun smällde läpparna genast fast runt nappen som en björnsax - hon SÖÖÖG i sig två stora klunkar - släppte sedan taget - såg OERHÖRT förvånad ut...

OCH

Sedan bredde sig ett SALIGT leende ut över hela hennes ansikte - jag ljuger inte - det sträckte sig verkligen från öra till öra...

FÖR

Att sedan dra in nappen igen och DEN HÄR gången släppte hon minsann inte taget innan hela flaskan var tom!



Vad lär vi oss av det här?

JO

Att även om man fött upp två barn på ren bröstmjölk är det tydligen ingen garanti för att man ska kunna föda upp nummer tre likadant...

OCH

Även om jag inte gett upp - även om jag tänker fortsätta försöka med ammandet...



Åker jag idag upp till byn och köper några flaskor till PLUS ett väsentligt lager med modersmjölksersättning...

SÅ DET SÅ!

05 december 2008

DAGENS STORA GÅTA

För att göra rischoklad behöver man "puffat ris"...

VAD är DET?

OCH

Var kan man hitta det i Finland?

FÖR

Det FINNS att köpa på nätet i Sverige...

MEN

De levererar inte hit... :(

04 december 2008

GRATTIS ANNELIE!

När jag fick äldre dottern sade en barnmorska till mig:

- "Mjölk i brösten ger gröt i huvudet"

OCH

Det stämmer så bra...

SÅ bra att det tagit mig ända tills NU att räkna ut vem som egentligen
vann vadslagningen och ändå är jag inte helt hundra på att jag räknat rätt...

MEN

Slutresultatet blev så här:

Annelie gissade fel med endast 15 timmar och 10 minuter

så hon är vinnaren till en makalöst god Fazers blå chokladplatta...


GRATTIS ANNELIE!!!!!

Tvåa kom Keka
(19 timmar och 15 minuter)

OCH

Trea blev Ullrika
(23 timmar och 55minuter)
Jag SA ju att jag inte kunde räkna :)!

Vad duktiga ni var på att gissa! :)

Har vi ju förstås även min pappa som helt enkelt gissade på den 25.11
- han får choklad han också (fast den får han först när han kommer hit)!

Nu måste jag gå och äta gröten som finns i mikron
så att jag får mer gröt i min arma skalle!


02 december 2008

33 KILO


Jag MÅSTE ju bara berätta...

ATT

Jag faktiskt nådde 100 kilosnivån innan förlossningen...

OCH

Det var jag, tro det eller ej, mäkta stolt över...

Total viktuppgång blev alltså dryga 33 kilo (för er som inte orkar räkna vägde jag runt en 67 innan det hela började)...

MEN

Fyra dagar efter att den lilla behagade komma till världen hade massan minskat med 14 kilo...



Jag är relativt nöjd - hoppas på att resten går lika lätt...

FAST

ANDRA är inte lika imponerade som jag är...

FÖR

Idag när jag steg in hos frissan mötte hon mig i dörren:

- Jasså - du har inte fått din baby ännu?
- Eh, JO!
- Men du är ju fortfarande så tjock - varför är du så TJOCK?

Alltid lika trevligt med diskreta och hänsynsfulla människor - hade hon inte slängt in en tub hårgele´på köpet hade hon kvickt mist en kund...



Jag skojar bara...

Jag menar - TRETTIOTRE kilo MÅSTE ju synas - eller hur!?!

LUSTGAS & EPIDURAL

Jag KUNDE dra historien om två dygns smärta och pina...

OCH

Hur både barnmorskor och läkare var ytterst nära döden bara jag hade haft ork och kraft att slå ihjäl dem...

OCH

Störtblödning efter förlossningen...

MEN

Dagens inlägg blir istället en hyllning till uppfinningar som lustgas och epidural!

När jag fick äldre dottern var lustgas den enda smärtlindring jag prövade på - den funkade inte alls - förmodligen hade DET sjukhuset något slags sparprogram på G så att man bara andades in vanligt syre - snåla ******...

MEN

Den här gången var det sannerligen en gudagåva!

Efter en EVIGHET av smärtor gav personalen med sig - de bestämde sig för att låta mig få epidural...

FAST

Det skulle ta minst en halvtimme innan läkaren hann komma och ge mig den...

Ville jag ha lustgas under tiden?

Jäkligt dum fråga - jag hade ju redan tusen gånger sagt att jag ville ha ALLT jag bara kunde få ...

En minut senare grabbade jag krampaktigt tag i masken - sööööög in...

Efter två andetag i masken började det ringa i öronen - efter tre hade jag glömt allt det onda - nu koncentrerade jag mig bara på att hålla mig vid medvetande!

UNDERBART!

En timme medvetslöshet senare var det dags för epidural...

HIMMELRIKE!

(Fast jag erkänner - en stund gick jag på både lustgas OCH epidural bara för att det var sååååå SKÖN känsla)


Utan dessa hade jag förmodligen bestämt mig för att dö - tänkt att "nu får det sa*an vara nog" - "nu skiter jag i det här"...

Ni som ska föda barn - glöm idiotiska dumheter som "naturlig förlossning" och "alternativa smärtlindringar"...

DET är överreklamerat...

MEN

Tro mig...

Det är minsann inte lustgas och epidural!