Det snöade igår!

Det snöade igår kväll (även om allt, till min stora besvikelse, hade smält bort imorse)...

SÅ

Vinnare i min "När kommer första snön"-tävling blir alltså Lena som gissade på 15 november!

Grattis Lena!!!!!! :)

Halsbandet är snart ditt!

Good feeling!

Den här låten gör mig...ja...hur ska jag förklara det?

GLAD! :)

¡ɹǝu ɥɔo ddn

¡ɹǝƃuäʌs ʇǝp ʇʇɐ åd ɐʇuäʌ ʇʇɐ ɐɹɐq ʇǝp ɹä åp

uǝɯ

˙˙˙ɹǝu ɥɔo ddn uǝpןɹäʌ ɐןǝɥ suuäʞ puɐןqı

Åtråvärd, snäll tjockis?

Hur vet man att det är dags att banta?

JO

När en person som glömt ens namn beskriver en som "o te gröm kängje som e så snäll" (hon där stora kärringen som är så snäll)...

OCH

En annan säger att "Ja ha tå alltjämt viri svag fö kvinnona som te - stoooor, krafto och rund- he e ju na ti ta i på tem!" (Jag har då alltid varit svag för kvinnor som du - stora, kraftiga och runda - det finns ju något att ta i på dem)...

Å andra sidan...

Att vara åtråvärd, snäll tjockis är ju inte SÅ illa EGENTLIGEN!

Terttus tipps

TERTTUS TIPPS

Jaa, nyy har dett plivit hösten åkk mennisår har plivit sådan teprimerande. Vad är ny sen sådan tepressjånen? Det är då man plir jettelessen fast inkentink är riktikt tookkikt. Man kan pli lessen om dett är mörkka tiider yytte eller åm kuppen är fyyl.

Jag skall nyje kooda råådena om dy plir jetteteppat.

-Kå yt åkk söka nua kuppe!
-Ta den kuppen med åkk kå puppen!
-Sett på nua kleeder!
-Ta piilen åkk sööra till Naku, för där dett är enny mörkkare!
-Titta nooka på Kauniit ja Rohkeat åkk Salkkarit, dom har intte lett heller!
-Titta intte spekeln alls!
-Sööp mykket soklad åkk likka sohvan åkk eeta den! Sokladen alsså!
-Krååt intte, dett plir nok praa!

Sen du pehööver liitte söönhetstippsen åkså! Dy kan vara kannska fyyl ny på hösten! Det jöör inkentink, ny dy para jöör som Terttu sejjer.

Du ska sööpa en gyrkka. Sen dy säär gyrkkan till sådana siivårna. Sen du setter siivorna på ditt naama. Likk på på sohvan med sådan gyrkan på naaman i ynkefär vyra timmarna. Sen du tar pårtt gyrkasiivorna åkk ny dy är vacker! Gyrkan kan dy sen setta på kuppens smöörkåsen. Eller intte.

Treevliga hösten

Lönar sig inte!

Jag börjar så där sakta inse det som många arbetslösa inser förr eller senare...

ATT

Är man arbetslös lönar det sig inte det här med att "hoppa in" någonstans när man har möjlighet!

Varför ska systemet vara uppbyggt på det viset?

Det perfekta kaffet IGEN en gång...

Idag blev jag bjuden på kaffe (JEPP, att vara hemhjälpare är inte alls illa - jag fick till och med en GLASS till)...

FAST

Nu är det ju faktiskt inte det här med att bli bjuden på kaffe som är så märkvärdigt...

UTAN

Det att jag TROR jag har lyckats lösa gåtan med det perfekta kaffet tillsammans med Nyykaabivattn - MÄRKET som behövs: Löfbergs Lila!

15 maj 2007

Sitter och tittar på min mugg med kaffe - borde gå och fylla på den men jag vet inte om jag ORKAR!

Ju äldre jag blir desto mer inser jag att INGET är enkelt - om man bara har tid och lust kan man analysera varenda liten simpel sak i timmar och ÄNDÅ upptäcka att det finns MER!

Som KAFFE!

Jag MÅSTE ha kaffe annars är jag halvdöd den första delen av dagen - resten är jag fröken SPOTT och FRÄS.

För några år sedan var det ingen skillnad VAD jag drack bara det åtminstone PÅMINDE om kaffe. Om det var kväll och nyaste kaffet var bryggt på morgonen var det inga större problem - bara att värma sörjan med bryggaren eller köra det ett varv i mikron så var det problemet löst. Visst erkänner jag att det inte var så gott men HALLÅ - det var ju ändå kaffe!

Efter en tripp till Frankrike var det slut på mitt bekymmerslösa liv - hur hade jag kunnat leva utan DERAS kaffe hela livet? Hur hade jag kunnat dricka HÅRT kaffe varje dag utan att fatta att jag ville ha det MJUKT? I Frankrike behövde man dessutom inte tre skedar socker i sitt kaffe för att det skulle bli gott - där kunde man till och med dricka det UTAN socker!

Får jag något i min arma skalle så är det bara att stå ut tills det gått om. Ibland försvinner det snabbt - ibland är det envist kvar där en längre stund. Kaffegrejen hade tydligen bestämt sig för att stanna.

Det blev en väldigt VIKTIG sak för mig att komma på vilken sorts kaffe som var bäst. Jag köpte hem MASSOR av olika sorter det första året, testade, grejade och mixade ihop men kom aldrig fram till den ypperliga blandningen - den blandning som jag fått för mig att jag MÅSTE ha!

Så var vi på seminarie i Stockholm, det var förevisning om årets nya exklusiva serverfunktioner. Alla andra var väldigt imponerade av DEM medans jag istället , från början till slut, satt och funderade över hur i helsike de fått kaffet att bli så gott?

Vad använde de för sorter för att få det så MJUKT?

SÅ

Om man nu lyckades få kaffet så gott i Sverige måste det ju vara de svenska kaffesorterna som gjorde det? Bara att köpa hem Löfbergs Lila och Gevalia - de var ju de mest vanliga så någon av dem MÅSTE det ju vara! Väl hemma, glad och lycklig över mitt smarta inköp, var det dags för bryggning. Testade Gevalia...näpp, det var det inte...testade Löfbergs lila...NÄPP, det var det inte heller! Då måste det ju ha varit någon annan sort och hur stor var chansen att jag skulle få tag på den nu då om jag inte rantade iväg till Sverige igen en gång? Bara att ge upp!

VARFÖR SKULLE MITT LIV VARA SÅ JOBBIGT?

Ungefär ett halvår senare var vi på ett möte till Uppsala. Den här gången var det förhandlingar om än den ena saken, än den andra men HUR skulle man kunna koncentrera sig på siffror och diagram när de serverade så OTROLIGT gott kaffe?

VA?

Jag var ju bara tvungen att avbryta och fråga - jag MÅSTE ha ett svar - VAD hade de för sorts kaffe????

Nu följde en stund med analysering av olika kaffesorter och efter brainstorming över hur det kunde komma sig att kaffet i Frankrike, Sverige och i Finland smakade olika så kom vi gemensamt fram till att 1. det kanske berodde på vattnet och 2. jag borde testa mörkrostat kaffe.

Jag önskar verkligen att ALLA möten vore så givande - lycklig tog jag flyget hem - redo att börja en ny epok i mitt kaffeinriktade liv.

OCH

Det VAR mörkrostat som gällde - mitt vatten BEHÖVDE det mörkrostade kaffet för att det skulle bli så där härligt mjukt som jag ville ha det. I ett år var jag nöjd - njöt varje gång jag tog en klunk...

MEN

Efter hand började en ny tanke växa i min enfaldiga skalle. Hördudu Nette, sa den, vore det inte dags med en liten förändring? Vore det inte på tiden att du går vidare?

Även om jag hittat en mörkrostad sort (Presidentti) som jag gillade så var den inte EXAKT så som jag VILLE ha den - den KUNDE ha varit lite mjukare och gärna haft en nyans av något jag inte ens kunde definiera men som jag VISSTE fattades!

SÅ

Varför inte göra EGET kaffe?

JA vilken YPPERLIG ide´!

DET skulle jag göra!

Nu kom en tid av intensivt studerande av ämnet KAFFE. Var och hur odlades det? Vilken skillnad var det på kaffe som odlades där och där? Vad hade klimatet för effekt på bönorna? När man köpt bönor - hur skulle de då förvaras? Vilken typ av malning skulle man använda sig av? Typ av bryggare - vad var bäst? Hur lång tid fick det ta för vattnet att rinna igenom och vilken temperatur skulle det ha?

Tro mig - kaffe är en hel vetenskap! Kaffe är inte bara något man häller i sig bara för att vakna eller något man måste ha när man röker - kaffe är något DJUPT, AVANCERAT och MENINGSFULLT!

Efter lång tid (i min mening är en vecka evighetslång om jag fått dille på något) var det dags att sätta mina planer i verket och med lapp i handen inhandlade jag flera olika sorters bönor (som jag räknat ut skulle bli en perfekt blandning tillsammans) , en kaffebryggare (som enligt tester borde vara bäst i sin prisklass), en manuell kvarn (som borde mala blandningen av bönor till rätt konsistens för min nya bryggare) samt specialfilter med söta små hål.

NU jäklar skulle det bli FANTASTISKT kaffe!

På hemvägen SÅG jag det framför mig - hur jag skapade den PERFEKTA blandningen med den PERFEKTA malningen - hur jag KÄRLEKSFULLT placerade det nymalda kaffet i små söta papperspåsar med egenhändigt gjorda etiketter och namngav sorterna med EGNA gulliga namn.

YES!

Hemma SLET jag upp förpackningar och lådor, diskade, sköljde och stod i - jag ville börja NU, NU, NU GENAST! Det var ÄNTLIGEN dags för det jag längtat efter i alla dessa år - nu var det dags att ta det stora steget mot underbar perfektion!

Jag mätte och vägde bönorna - delade upp blandningen i vad jag var helt 100 på att det skulle vara, stoppade ner bönorna i kvarnen och började snurra.

FY FAN vad JOBBIGT det VAR!

Det tog ju EVIGHETER att få ens pyttelite kaffepulver på botten i burken! Vad var det för FEL på kvarnen? Öppnade och kollade, allt såg bra ut - exakt så som det skulle vara. Testade igen men samma sak den här gången också - jag vevade och vevade och bönorna gick åt som smör i solen men resultatet blev bara lite fjutt i botten!

DET var slutet på min makalösa karriär inom kaffesortsvärlden - DÄR tog min framtid som kaffedrottning slut. Lika hastigt som jag bestämt mig för att jag måste hitta det perfekta kaffet, lika hastigt tappade jag intresset! Skulle det vara så där himla jobbigt fick det verkligen vara!

Kaffet jag har i min mugg, den mugg jag borde gå och fylla på är hastigt och lustigt ihopslängt av vanligt bryggkaffe. Jag TROR jag använde mörkrostat men ärligt talat bryr mig inte så mycket. Förmodligen är sörjan som är kvar i pannan redan kallt men det är inga problem - antingen värmer jag det med bryggaren eller så kör jag det ett varv i mikron.

Det ska jag göra nu...

Önskar er en bra dag!

Låt det vara min tur idag...

Idag är det rekordpott på Lotto och jag har lagt in en beställning. I och för sig lägger jag in en varenda vecka men den här gången menar jag allvar - jag VILL verkligen vinna idag...

MEN

Det betyder inte att jag vill ha ensam sjua - jag delar gärna - för mina behov behövs inte tio miljoner - det räcker bra med...ja...vad ska vi säga...en?

Det går nog lika bra med en summa på 278 000 också...

SÅ

PLIIIIIS PLIIIIIS PRITTI PLIIIIS

Låt det vara min tur idag!

Helt enkelt för jä*ligt!

Idag fanns den här annonsen på Findit:

OCH

Även om jag delvis är skeptisk, typ "Är detta ett nytt sätt att lura folk"...

SÅ

Kan jag också tänka mig att det kan vara precis det som det utger sig att vara - att en kvinna sitter (ursäkta min franska) så förbannat i "pisset" att enda sättet hon kan tänka sig att klara sig ur situationen är att göra just det här - sätta ut en annons på Findit.

De som aldrig varit utan pengar har inte en aning om hur det är. De vet inte hur man funderar, tänker, grubblar och sliter sitt hår varenda eviga vakna minut tills livslusten bara försvinner och man önskar att allt bara tog slut.

Här är ytterligare ett skäl till mitt projekt - projektet som aldrig tycks bli av (på grund av finansieringsbrist NATURLIGTVIS)...

MEN

Som verkligen behövs:

Stödåtgärderna till de, så kallat, "mindre bemedlade" i vårt land.

Jag fattar bara inte hur vi ska behöva skicka en förbaskat massa pengar ner till de där tjuriga "om vi inte får fortsätta ha det så bra som vi har det sätter vi oss ner i strejk i nåt hörn och pirrar" grekerna när vi har MASSOR med människor HÄR som behöver hjälp?

Det är för jä*ligt helt enkelt!

Retrou...

Igår var jag på Åldringsvännernas loppis i Jeppis.

Om ja fynda na?

Jo, bland annat släpade jag hem en retrokappa med tillhörande cafe´gardin till köket för den skrattretande summan av 1.50 men framför allt hittade jag fem meter tio centimeters virkat handarbete som kan användas som gardinspets för den futtiga summan av tio euro.

TÄNK...

Någon sitter och virkar och virkar - meter efter meter...

OCH

Sen slumpas det bort för mindre än vad två kaffepaket kostar?

Jag fattar inte hur folk tänker men, å andra sidan, helt ok för min del - på det här viset kanske jag får ihop såna där gardiner jag fantiserat om iallafall - hade jag först varit tvungen att lära mig virka sånt där hade det ju ALDRIG blivit av.

När jag sen väl var på G...

SÅ

Lade jag (via nätet) ett bud på en vinröd soffa från 60-talet typ den till vänster...

MEN

Färgen syns bättre på fåtöljen här:

Fåtöljer följde tyvärr inte med soffan...

FAST

Såna kan man ju skaffa efteråt - kanske svarta? Vem vet.

Nåja, vi ska väl börja med att se om jag får köpa soffan eller inte...

SEN

Får jag grubbla på resten.

En sak har jag iallafall så där sakta förstått...

Min inredningsstil börjar (för tillfället), helt klart, luta mot RETRO-hållet!

En extremt produktiv dag - NOT!

Idag var det en av de där extremt produktiva dagarna när man tror att man ska hinna göra en massa grejer men det i slutändan inte händer någonting alls.

Det började med att jag (igår) kom ihåg att jag saknade en öppen spis.

När jag flyttade hit i våras bestämde jag mig för att bygga en egen "skorstensfri" spis av Lecablock m.m...

MEN

I och med att det sedan blev så förbaskat varmt glömdes hela saken bort - tills NU då...

OCH

Imorse, när jag dumpat "Lilla damen" hos dagistanten och hade massor med tid innan det var dags för mitt kvällsskift så började jag googla efter inspiration...

FAST

Efter en stund insåg jag att OM jag skulle få plats med en öppen spis var jag ju tvungen att möblera om - då behövde jag en ny soffa!

SÅ

Jag började leta efter begagnade soffor - hittade (naturligtvis) inga - bestämde mig för att bygga egen - googlade inspiration...

OCH

Tillbringade en lång stund med det TILLS jag insåg dumheten med att 1. bygga öppen spis och 2. bygga soffa...

NÄR

Det egentligen bara är en hyreslägenhet jag bor i?

Vore det inte smartare att först 1. hitta någonstans att bo permanent eller en längre tid innan man 2. började med dylika projekt?

SÅ

Jag började istället söka efter hus att hyra i A. Nykarleby B. Munsala C. Vexala D. Hirvlax E. Monäs F. Kantlax G. Jussila m.m.

MEN

Det tycks ju inte hyras ut några hus någonstans? Kanske folk hellre låter tomma hus förfalla istället för att krångla till det med hyresgäster?

NÅ

Inte har jag råd att KÖPA nåt heller (åtminstone inte så länge jag har mitt hus i Kimito kvar) fast... man kan ju alltid TITTA...

SÅ

Sedan övergick jag till att kolla husannonser...

OCH

Plötsligt hade jag suttit FYRA OCH EN HALV TIMME framför datorn - bara att lämna kvar disken på diskbänken, låta alla leksaker ligga huller om buller på golvet, strunta i att hänga upp tvätten, skippa dammsugandet och pallra sig iväg på jobb!

Deprimerande!

Verkligen!

Immun mot pencillin?

"Lilla damen" är på sin fjärde pencillinkur under loppet av fem månader - det är öronen som spökar.

Medans andra ungar blir slöa och går i slow motion av en kur får "Lilla damen" en ordentlig pencillinfylla istället - hon dundrar på som en värsta Duracellkanin från TIDIG morgon till sena kväll...

OCH

När jag igår satte ut på Facebook att typ "Jaja, nu är vi igång igen med de här pencillinfyllorna" var det en vän som påpekade nackdelen med för många pencillinkurer - risken finns ju att man blir immun...

DÅ slog det mig - kanske det är just DET hon ÄR?

FÖR

När jag var gravid fick jag problem med en av mina tänder (det hör tydligen till - det har hänt varenda gång), fråga mig inte HUR men en av kindtänderna sprack - KRÄCK och så var rot och allt uppdelat i två...

MEN

Det märkte de ju inte utan röntgenbilder och såna ville de inte ta eftersom det kunde skada ungen så först blev det lite rotbehandling ett par gånger så där på skoj innan det övergick till "NÄHÄ, det här hjälper ju inte - lite röntgen kanske?" och "OU SHIT, bara att dra ut!".

Iallafall så innebar allt det där många pencillinfyllor för MIG också i och med att jag måste äta ordentliga dunderkurer i samband med alla tandläkaringrepp där det finns risk för att eventuell infektion skulle kunna sprida sig vidare till mitt hjärta...

OCH

Om JAG äter enorma mängder av en pencillinsort vars verksamma ämne är "Amoxicillin" så gör antagligen barnet i min mage det också? Även om det påstås att det inte är skadligt kanske det ändå påverkar ungen på nåt sätt? Får man en stor mängd i sig redan i fosterstadiet kanske man blir immun redan då?

FÖR

När läkarna gett henne "Amoxin" (som är, så att säga, "standardförfarandet" vid öroninflammation OCH vars verksamma ämne är just "Amoxicillin") har det inte haft någon verkan alls...

MEN

När hon efteråt fått en annan sort så biter den direkt?

Jag säger inte att det ÄR så...

Jag bara undrar om det KAN vara så...

Det tyder ju på det?

Facebook är fantastiskt!

Idag satt jag på skoj och kollade in fastighetsannonser igen en gång...

OCH

Plötsligt uppenbarade sig ett hus som jag VISSTE att DÄR vill jag bo (eftersom det inte tycks bli nåt med "mitt" hus i Jeppo då). När jag valde "fler bilder" och fick se hur stället såg ut inuti blev jag ännu mer förtjust - så där ville jag ha det...

SÅ

Jag lade en länk till fotosidan på Facebook med länktexten "Julklapp kanske?"

Det tog mindre än tio minuter och så hade jag ett nytt meddelande i min inbox - från husets ägare - ville jag köpa huset?!? :))

Gissa om jag blev paff!

Facebook är fantastiskt!

AWARD

Jag har fått en AWARD av "Trollgumman" - hon har kommenterat min blogg på följande sätt:

Bra skrivet med mycket humor :). Även hon en ensamstående mamma som nyss flyttat "högre upp i landet". Tuff brud ;)

Tack för det Trollgumman :))

1. Varför började du blogga?

Ja se där har vi en bra fråga! Jag har alltid tyckt om att skriva och ofta har jag suttit och skrivit ner mina tankar och funderingar på papper (som jag sedan kastat eller helt enkelt slarvat bort) - i och med bloggandet kunde jag skriva "ner" en del av allt jag funderar på och sedan använda den som en slags dagbok.

2. Vilka bloggar följer du?

Hmmm...jag har inte någon speciell typ av bloggar som jag följer - hittar jag en som jag gillar så följer jag DEN och ofta har den personen i sin tur länkar på SIN blogg till bloggar jag gillar. Tyvärr är jag urusel på att länka och spara adresser så emellanåt tappar jag bort en blogg och då saknar jag dem djupt - kämpar hårt för att hitta den igen - ibland lyckas det, ibland inte.

3. Favoritfärger?

VITT när det gäller inredning, SVART när det gäller kläder - dessutom strävar jag ju efter min rosarosaROSAskimrande värld...

4. Favoritfilm

Jag har många! 2012 gillar jag helt klart (NEJ, jag vill INTE höra hur "dåligt" den är!!!!), "The day after tomorrow" är också en favorit - egentligen gillar jag alla "nu går jorden under - tack och hej filmer". "The lake house" är ju bara sååååå romantisk och "Pass it forward" får mig att önska att konceptet fungerade och att vi kunde starta en sådan kedja! Sen har vi ju naturligtvis "Jakten på röd oktober" - många, många år sedan jag såg den första gången men gillar den än OCH alla "Jurassic Park" kan jag se om och om igen + en hel del till...

5. Vilket land/länder drömmer du om att besöka och varför?

5.1. Egypten - har alltid varit intresserad av dess historia!

5.2. England (London) - vill gå i Henrik VIII´s och Elisabet I´s fotspår - se det DE såg.

5.3. Skottland & Irland - tryna borgar, slott och öppna landskap + små gulliga byar!!!!

5.4. Frankrike - besöka Versailles igen (den här gången utan trötta och griniga ungar som bara ville UUUUUT) och tillbringa en dag eller två på "Louvre" för att inte tala om katakomberna och de urgamla gravgårdarna.

5.5. Italien - ja...ROM då och Vatikanen!

5.6. Sverige - uppleva ett av de minnesvärda åskvädren och gå på Östra stranden när det är en riktigt häftig höststorm!

Just nu längtar jag till Kimito för de har Katia på besök :/

Jag vill ge denna "Award" vidare till dessa 5 fina bloggar:

1. I (huvet på) Anneli

En bloggkompis som jag hade lyckan att "hitta" för flera år sedan - jag gillar verkligen hennes sätt att skriva - både allvar och humor hittar man här!

2. En av tre systrar

Här skriver Sonja om det dagliga livet som pensionär + en del av vad som händer på Kimitoön (så tack vare henne har jag lite koll trots att jag flytt fältet)! :)

3. På ett högt berg

En blogg som får mig på bra humör varenda gång med sina korta, finurligt formulerade inlägg!

4. Lika udda

Min älskade dotters blogg - jag fattar inte varifrån hon fått all sin kreativitet och konstnärlighet? Blev hon utbytt på BB eller blev hon inte? Det är frågan!

5. Vrede och vemod

Jag vet inte hur jag ska beskriva hennes blogg - den måste upplevas - inte bara ögnas igenom utan läs hennes inlägg så förstår ni vad jag menar!

Kiika - jag awardar inte dig för du fick redan en sån av Trollgumman! ;) Å dig kan jag ju inte heller awarda Trollgumman - då skulle det ju bli ett enda bollande fram o tillbaka! :))

Så det så!

Stolthet är skräp!

Ibland blir det bara så där otroligt fel - man vill få det uppklarat...

MEN

Stoltheten säger nej!

Stolthet är skräp!

Måla f*n på väggen...

Jag vill inte vara den som målar f*n på väggen...

MEN

När jag hör att var och varannan kommer att sätta sig på ett plan de närmaste dagarna undrar jag hur de egentligen vågar?

Jag menar - inte nog med att det snart är årsdagen av 9/11 - det har även dimpat ner ett plan...

OCH

Min absoluta övertygelse är att om ETT plan kommer ner på fel sätt så går fler samma öde till mötes inom väldigt snar framtid - så är det alltid - oftast blir det (minst) tre i rad.

Visst, jag hoppas jag har fel...

FAST

Vi får väl se.

Lite statistik (vad siffrorna inom parenteserna betyder får ni lista ut själva) :

25.8.10 Kina (42)

24.8.10 Nepal (14)

28.7.10 Pakistan (157)

22.5.10 Indien (158)

12.5.10 Libyen (103)

13.4.10 Mexico (6)

29.6.09 Comoros (152)

1.6.09 Frankrike (228)

25.2.09 Nederländerna (9)

14.9.08 Ryssland (88)

24.8.08 Kyrgyzstan (65)

20.8.08 Spanien (154)

10.7.08 Chile (9)

15.4.08 Congo (40)

31.3.08 Brasilien (2)

16.9.07 Thailand (89)

9.8.07 Polynesien (20)

17.7.07 Brazilien (199)

5.7.07 Mexico (9)

28.6.07 Congo (6)

7.3.07 Indonesien (23)

1.1.07 Indonesien (102)

29.6.06 Nigeria (96)

29.9.06 Brazilien (154)

8.7.06 Ryssland (124)

20.12.05 Kanada (2)

10.12.05 Nigeria (107)

22.10.05 Nigeria (117)

5.9.05 Indonesien (145)

23.8.05 Peru (45)

14.8.05 Grekland (121)

6.8.05 Italien (16)

Jo - jag ÄR nykter!

Nja, alltså...jag ÄR nog nykter även om man kunde tro annat!

Här är nostalgitrippvarning på hög nivå!

Lite Def Leppard...

OCH lite Aerosmith...

Jaja...

Back to the 80´s

Idag fick jag plötsligt melodin till "A groovy kind of love" i mitt huvud - naturligtvis var jag då tvungen att kolla upp den på Youtube (OCH, surprise surprise, sätta in den på FB)...

MEN

I samband med sökningen visades en massa andra låtar från det ljuva 80-talet i listan till höger...

Är det bara jag...

ELLER

Var musiken bättre på den tiden?

Kanske det bara ÄR så att man kommer ihåg hur underbart livet var DÅ?

FAST

Det VAR det ju egentligen inte?

Vaddå "igen"?

Nu har jag stört mig på den här reklamen i flera dagar:

Vaddå "IGEN"?

Jag har väl ALDRIG haft snygga ben?

"IGEN!"

Ha!

Bara lyssna!

Det är mörkt där ute...

MEN

Framförallt - det BLÅSER!

Brukar ni någongång bara sätta er ner och lyssna på vinden?

Det gör jag...

OCH

DÅ slappnar jag av. Det är precis som om vindarna tar tag i alla saker jag går och grubblar över, river med sig dem och skickar dem till...eh...när ska jag egentligen lära mig väderstrecken på det här stället? Det där borde väl vara...norr? De far väl till Kokkola då antar jag?

IALLAFALL

Jag tycker alltså om när det blåser, så som idag!

Något annat som tog bort lite av mina tankar (men som också gav mig nya saker att grubbla över, tack för det du kära vän) var dagens givande samtal med min älskade småkusin "Lika enkel". Trots att vi genom åren bott långt ifrån varandra och mellan varven till och med nästan tappat kontakten har vi, tack och lov, alltid hittat tillbaka till varandra direkt vi träffats på nytt.

SÅ

Tack för att du finns "Kusin lika enkel" - mitt liv skulle vara fruktansvärt tomt utan dig - du är min förkroppsligade kastvind! :)

Nu ska jag dra på mig en jacka - gå ut och sätta mig på balkongen en stund...

OCH

Bara lyssna!

Klump i magen!

Det känns som om jag har en enorm klump i magen - något som trycker på, gräver och får mig att känna mig olustig till mods.

Vad hittar vi för förklaring till det?

JO

Man ska INTE äta en hel pizza vid läggdags!

Vissa saker går ju aldrig hem!

Jag GILLAR att äta - när jag väl har något framför mig som jag VILL äta (allt som oftast - i stort sett allt) så går det undan - slafs slafs och så är det borta. Pizzan rök på 0,2 sekunder (typ) - ett under att jag överhuvudtaget hann tugga.

Min mamma påstår att jag har benägenhet för bulimi. Det stämmer nog - det här med att hetsäta går som en dans...

FAST

Spydelen var då inget för mig. Jag testade den EN gång när jag gick i sjömansskolan - den gången jag vräkte i mig tre stycken "Bounty" efter varandra på en rast. De var betydligt godare när de slank ner än när de kom upp kan jag säga...

SÅ

Jag bestämde mig för att NEJ - det där var minsann inget för mig - på det där viset riskerade man ju att få avsmak för något man verkligen tycker om!

Jo, jag gillar fortfarande Bounty men nuförtiden äter jag dem sakta - först skalar jag av chokladen och SEN äter jag kokosgeggan.

Vänta lite nu...

Kanske jag borde göra samma sak med ALLT? Kanske jag då skulle börja äta SAKTA?

Nå, hur som helst är det försent med pizzan - även om jag nu skulle trycka ner ett kvastskaft i halsen skulle den klumpen inte komma upp - som det känns nu kommer den ALDRIG att lämna min mage - den kommer att stanna där och bida sin tid...

Trycka på, gräva och få mig att känna mig olustig till mods!

Lite musik igen då...

En av de bättre!

Att lyssna på den här med hörlurar i datorn är lite väl futtigt - den BORDE köras på fullt...

MEN

DÅ får jag nog problem med grannarna...

Ner i diket o upp igen!

Att inte ha nån karl har ibland sina fördelar...

SOM

Till exempel när man krockar bilen. När jag, för x antal år sedan råkade ta fel på gas-, och bromspedalen (jag menar vaddå - det gör väl ALLA ibland) och då var tvungen att ringa gubben för att fråga vad vi hade för försäkringsbolag blev det ett HIMLA liv...

MEN

Den här gången behövde jag inte förklara mig överhuvudtaget...

FAST

OM jag hade varit tvungen att göra det hade det gått typ så här:

- Du älskling...

- Ja?

- Om bilen, mot förmodan...rent TEORETISKT skulle ha lite konstiga ljud UNDERIFRÅN...

- Vaddå "underifrån"?

- Ja, du vet...botten eller vad det nu är! Det där som är UNDER bilen!

- Ja?

- Ja, kan det då vara något som är löst eller så?

- Hur skulle det ha blivit löst?

- Nå...om bilen...mot förmodan...rent TEORETISKT då...skrapat mot någonting ett antal gånger!

- Som VAD?

- Nå...alltså...du vet ju att stora syster var och rida idag?

- JA?

- Å då tänkte jag att under tiden kunde jag ju åka till min jobbarkompis och plocka de där röda vinbären som hon ville bli av med...

- JA?

- Och hon bor ju där vid åkanten - där de just grävt upp nya diken och lagat nya avloppsbrunnar.

- Nå?

- NÅNSTANS där iallafall. Jag körde dit men sen visste jag inte vart jag skulle så jag körde till sidan för att ringa MEN sen kom en bil och då körde jag ÄNNU mer till sidan...

- Och?

- Ja...sen när signalerna började gå fram så började bilen glida ner :/

- Alltså vaddå "glida ner"?

- Den GLED ner! Sidledes!

- Oukei...

- Det var faktiskt ganska obehagligt - "Lilla damen" blev jätterädd - ett tag stod hela fanskapet till bil och GUNGADE.

- Så?

- Så jag var ju tvungen att parera det då ju och prövade backa men DET gick ju inte så då körde jag framåt istället.

- Framåt?

- Ja...typ...ner i diket då :/

*Tystnad*

- Men SEN när jag försökte komma därifrån så gick det varken fram eller back!

*Tystnad*

- Jag FÖRSÖKTE faktiskt men det var ju bara jord och lera överallt!

*Tystnad*

- Sen kom en jättegullig grabb och försökte knuffa upp den...fast...det gick ju inte heller...

- Hur fan kom du upp då?

- Min arbetskompis gubbe fick komma och DRA upp den - han var måttligt road kan jag säga :/

- SÅG nån det här då?

- Jamen herregud ändå - det är klart att folk SÅG det - det hände ju för hel*ete riktigt vid stora vägen - ALLA såg det ju!

*Tystnad*

- Så...kan du kolla om det är något som är löst där under är du snäll för nu måste jag blogga om det här...puss, puss...

Här hade vi den NÄSTAN uppe!

Vi vill flytta!

Efter moget övervägande (typ ända sedan vi bestämde oss för att flytta hit till Nykarleby och bo i lägenhet) har jag (vi) bestämt att våra katter - Stinky och Hemulen - borde få flytta till ett bättre hem...

FÖR

De trivs inte alls med att bo i lägenhet och inte kunna gå ut och in som de vill. De tillbringar sina dagar med att antingen ligga under sängarna i hopp om att "Lilla damen" inte ska hitta dem...

ELLER

Så hänger de i fönstren och glor ut...

SÅ

Ska inte katters liv behöva vara - åtminstone inte katter som är vana med att få vara ute, som är vana att jaga möss, att klättra i träd, att smyga i både gräs och snö.

Hemulen är helgrå (RussianBluefärgad) och blir tre år i september medans Stinky, som är svart/vit blev ett år i maj. Båda är kastrerade.

Om du har möjlighet, eller om du känner någon som har, att ge dem ett kärleksfyllt hem (HEMSKT gärna på landet) där de får gå ut och komma in som de vill så hör av dig till mig på adressen: enkelmenrar @ hotmail.com (skippa mellanslagen - de lade jag dit i ett fåfängt hopp att slippa spam).

Äta kakan och ha den kvar!

Idag var sista dagen för det här vikariatet på arbetscentralen och visst "harmar" det - speciellt när jag egentligen skulle ha haft tre veckor till bara jag inte hade börjat och slutat lite skola där emellan...

MEN

När en dörr stängs öppnas en annan (blaablaa)...

FÖR

Innan arbetsdagen var slut var ett nytt vikariat inspikat i kalendern - den här gången för hemtjänsten i Munsala, dvs där jag tillbringade hela sommaren.

Trots att det har sina nackdelar att bara vara inhoppare och ta de snuttjobb som kommer från en dag till en annan har det också sina klara fördelar. Jag kommer verkligen att sakna alla på AC (ja, kanske inte Petra då) men jag har under tiden jag varit där saknat alla på hemtjänsten - nu får jag nöjet att träffa dem igen...

SÅ

Att hoppa fram och tillbaka kanske inte ÄR så illa iallafall?

Det kanske istället är det närmaste man kan komma att äta kakan och ändå ha den kvar?

Jag tror faktiskt det!

Ja, det gör jag!

Blomkål-, och skinkgratäng...

Vi hade "blomkål-, och skinkgratäng" till lunch idag...

Hur i fridens dagar kommer man ens på tanken att hitta på en sån maträtt?

Jag är HUNGRIG!

Funderar ..... PIZZA?

Allt är perfekt...på FB!

Idag fanns det en jättebra krönika i Vasabladet - tyvärr kan jag, just nu, inte namnge personen som skrev den, (uppdatering - skribenten heter Lina Teir) inte heller i detalj berätta vad den handlade om eftersom tidningen finns på jobbet och jag sitter här...

MEN

I det stora hela handlade det om att man, på nätet (och annars också), måste framstå som så himla PERFEKT! Att vi människor stylar upp oss innan vi låter ta vår profilbild till Facebook, att vi må ha ett helvete på riktigt men att statusraden ändå ska fullkomligt lysa av lycka...

OCH

Jag håller med!

Varför kan vi inte vara oss själva?

Varför VÅGAR vi inte vara oss själva?

Ta till exempel Facebook nu då - det är ett program där man umgås med "vänner" virtuellt. Om jag inte kan skriva att mitt liv en dag barkat totalt åt helvete eftersom jag inte vill att mina "vänner" ska veta att jag har det för jävligt - är de då mina VÄNNER?

Nej!

Dessutom skrev krönikören att alla de här superhejsanhoppsan statusraderna får mindre lyckliga människor att må mer skit (kontentan samma men mina ord) och det stämmer ju också...

Jag menar...

Om jag skulle känna mig fruktansvärt ensam, om jag skulle sakna en vän att tillbringa MIN vardag med...

SÅ

Skulle många av de där "Nu kryper jag ner under filten tillsammans med mitt lilla gulle"-statusarna förmodligen kännas som nålar inkilade under fingernaglarna. Att statusinnehavarens "lilla gulle" kanske är ett fyllo som sätter på allt som rör sig och bara hålls hemma så länge han antingen slocknat för kvällen eller har världens baksmälla har väl ingen betydelse - nu myser ju ALLA andra i soffan under filten medans JAG sitter ENSAM!

Nej...

Jag tycker vi startar upp en ny trend.

Låt oss börja vara oss själva!

Dra eller vrida?

En av fördelarna med att vara på jobb istället för att sitta hemma är att man träffar folk. Människor man kan föra djupa samtal med - förbättra världen tillsammans med...typ...

OCH

Idag hade vi just en av de där verkligt livsviktiga "Forska i mikrokosmosdiskussionerna" vid kaffebordet - nämligen - heter det att "dra upp klockan"...

ELLER

"Vrider man upp klockan"?

Personligen håller jag på att man vrider upp klockan - när jag hör att man "drar upp en klocka" ser jag framför mig hur jag står i en roddbåt och kämpar med att DRA upp en väggklocka ur vattnet...

MEN

Ställningen blev ganska jämn - ungefär hälften ansåg att man drar upp en klocka medans andra hälften höll hårt på sitt "vrida"...

SÅ

Vad tycker ni?

Drar man upp en klocka eller vrider man upp den?

Att skriva en kommentar (kurs)

Min mamma säger att jag måste skriva ett inlägg om hur man kommenterar här på blogspot...

SÅ

Jag gör väl det då!

Så här gör du för att kommentera ett inlägg!

Under själva inlägget hittar du information om vem som skrivit inlägget (här är det jag - Anette alltså) och vilken tid det gjordes. Jag har sedan, under det, min "Gilla"-ruta (den jag skapade som en personlig protest över hur "Gilla" på FB tagit över mitt liv)...

OCH

SEN kommer det en rad där det står en siffra (i det här fallet 0) + "kommentarer":

När du klickar på "kommentarer" öppnas en ny sida där du högst upp ser vilket inlägg kommentarerna gäller. Till vänster ser du de kommentarer som redan skrivits och till höger finns området där du själv skriver:

Under "Lämna din kommentar" finns den ruta där du skriver själva kommentaren - klicka inuti den en gång så att markören börjar blinka - NU kan du börja skriva.

Om du vill kan du formatera texten du skriver med html-taggar - dvs. om du till exempel vill skriva ett ord i fet stil skriver du < B >före ordet, sedan skriver du ordet som vanligt och därefter avslutar du den feta stilen med < /B>. (Det ska inte finnas mellanslag - de har jag lagt dit nu bara för att det inte ska bli fet stil på MIN text).

När din kommentar är klar måste du ange hur den ska publiceras.

Du har fyra alternativ att välja mellan:

1. Det första (Google konto) är om du har ett konto hos just Google.

2. Det andra (Open ID) är alternativet du ska använda om du har ett Open-Id. (Ett digitalt id-kort som gör att du bara behöver komma ihåg ett enda lösenord med vilket du loggar in på alla dina sidor).

3. Tredje alternativet är om du bara vill underteckna kommentaren med ditt namn eller namn + egen webbadress...

OCH

4. Det fjärde och sista alternativet (Anonym) kryssar du i om du inte vill lämna ditt namn överhuvudtaget utan föredrar att kommentera anonymt.

Sedan är det klart - bara att välja "Publicera din kommentar"!

Bakom stängda dörrar...

Ibland öppnar man dörrar man inte öppnat på länge...

OCH

Ibland önskar man att man inte gjort det!

Får väl säga som min mormor sa när jag var liten:

"He gaar no ti ita entå - he e ba ti skrapa bort he du int vil ha!"

(Det går nog att äta ändå - det är bara att skrapa bort det du inte vill ha!)

Dröm och verklighet

Jag är missnöjd...

FÖR

Jag har sagt det förut och jag säger det igen - att bo i lägenhet är inte samma som att bo i hus. Hur jag än skulle kämpa med det här hushållet blir det ändå inte så som jag vill ha det - det blev det ju å andra sidan inte i "huset" heller...

MEN

Nu ska vi inte hänga upp oss på detaljer!

Emellanåt ägnar jag mig åt att fantisera - drömma om hur jag skulle ha det om jag hade ett hus - inte MITT hus - ett ANNAT hus - ett gammalt hus - stort eller litet. Från ett rött litet torp med vita knutar till, till exempel, byggnaden där jag jobbar - en enorm gammal skola. Stora, vackra och ljusa rum med gigantiska gamla fönster - trä, trä, trä och åter trä. Hur många gånger har jag inte tapatserat, målat om och fixat där? Jag har suttit i mjuka, härliga soffor under en filt och läst böcker framför en sprakande brasa i en av kakelugnarna. Jag har lagat mat på en vedspis i köket - mat som jag serverat på ett vackert dukat bord i rummet bredvid köket (och i min fantasi KAN jag faktiskt laga mat så det så). Jag har lagt ut rena, tallsåpedoftande trasmattor på golven, tänt levande ljus - jag har NJUTIT!

OCH

Det bara tack vare vad jag sett på nedre våningen - när jag idag, för första gången, gick upp på vinden och såg möjligheterna DÄR...

Oj oj oj...

Inte undra på att man kommer hem, ser sig omkring och blir just missnöjd!

Höstens gissningstävling!

Förra året gällde det Kimito - i år är det istället Nykarleby som är den aktuella pricken på kartan (och har du ingen aning om var det är hittar du en karta HÄR)...

SÅ

Dags för höstens gissningstävling alltså:

När faller första snön här i Nykarleby?

Skriv en kommentar där du anger både datum och tid (ifall någon annan gissar samma datum - gissar flera på samma datum OCH tid blir det utlottning eller så klipper jag helt enkelt sönder vinsten och delar ut bitarna på måfå :).

Vad man kan vinna?

Ja, förra året var det en Fazers Blå chokladplatta men nu har vi ju börjat ett nytt och sunt leverne...

SÅ

Förutom äran får man som vinnare även ett unikt halsband skapat av Marybead hantverk (http://marysparlor.blogspot.com/) - på hennes sida ser ni också hur halsbandet ser ut när det inte är intvinnat i en blomma eller snurrat runt en spåkula!

FÖR

Nu får ni faktiskt skärpa er - 1000 sidvisningar på dryga två veckor och knappt några kommentarer alls - kom igen...

När kommer den första snön här hos oss?

Ps. Om du som vinner inte vill ha halsbandet kan du ge det till mig i julklapp! ;)

LYCKA TILL!

Nedräkning till julafton

Det här inlägget tillägnas min "rara" arbetskompis Johan!

Nu du Karin behöver du inte längre fråga mig hur lång tid det är kvar!

Sömnbrist

Min kropp och mitt huvud är osams - om det är kroppen som vill sova och huvudet som säger nej eller tvärtom vet jag inte...

MEN

Oberoende hur det ligger till sover jag inte!

Humöret är på topp!

Min rosa, rosa värld

Som ni kanske märker kämpar jag hårt för att få min rosaskimrande värld - den jag blev lovad lurade runt knuten bara jag passerade 40-strecket...

OCH

Eftersom inget tycks hända av sig själv måste jag ju ta tag i saken - att själv, sakta men säkert, rosa till det alldeles förskräckligt!

Egentligen var jag väldigt förtjust i förra designen - "Header"-bilden tilltalade mig väldigt mycket...

Dock var det inte många som fattade vitsen - "Ååååh, så gullig bild"...

FAST

Ungen egentligen släpade på ett DÖTT får.

Hon hade skoj ändå - d.v.s. "Enkel men rar"!

Nu är det iallafall rosa som gäller - en stund...

Nu slutar jag planera!

Det blev ingen skola för min del - visst, allt var spikat och klart - det var bara det att det hängde upp sig på en liten detalj - en timme för att vara exakt.

Innan jag sökte till utbildningen dubbelkollade jag TVÅ saker - antalet närstudie-, och distansstudiedagar per vecka samt vilken tid den började varje morgon...

FÖR

Dessa två avgjorde allt. Tyvärr hade personerna jag dubbelkollade uppgifterna med själva fått fel information - skolan visade sig börja en hel timme tidigare än jag trodde...

SÅ

Jag var tvungen att prioritera - jag tackade nej!

Det här är ytterligare ett tecken på att jag borde skippa planerandet - sluta divla och davla, lägga av med att analysera, dissekera och slita mitt hår och istället ta allt som det kommer...

FÖR

Det blir ju ändå inte som man tänkt sig?

Ytterst sällan iallafall!

För långt?

Häromdagen hade jag operation "fixa studiehörna" - det var liksom lite "pakko på" eftersom en av frågorna jag fick vid inträdesförhöret var något typ: "Har du tillgång till egen dator och plats att studera hemma?"...

OCH

Naturligtvis svarade jag då JOJO, det hade jag ju ABSOLUT...

MEN

När jag övertog grabbens rum (som för övrigt flyttat till sin pappa ifall någon undrar varför jag inte nämner honom i vardagslivet nuförtiden) baxade jag ut skrivbordet så jag skulle få plats med någon framtida gullig fåtölj eller något annat totalt onödigt...

FAST

Nu var det ju bara att släpa in allt igen + köra igång en av de gamla datorerna så att jag kan göra mina skoluppgifter så som de borde göras.

När allt var klart uppstod ett annat problem - det fanns en tv för mycket - en stor silvrig sak som definitivt inte fick plats i mitt nya kombinerade sov-, och arbetsrum eller plats och plats - den PASSADE inte. Vad skulle jag göra med den? Storasyster ville inte ha den i sitt rum, förrådet nere i källaren påstod sig vara proppmätt och hade gått i ide en tid framöver...

OCH

Slänga den ville jag inte göra, jag menar, den KAN ju vara bra att ha!

Dit jag vill komma är: Har ni tänkt på hur mycket såna där grejer varje hushåll har nuförtiden?

Det var inte många år sedan (ja?) man tillsammans med en hyrd VHS kunde hyra en videobandspelare på samma gång - de lånade faktiskt ut såna eftersom bara ett fåtal människor hade tillgång till en egen!

NU är det en tv och dvd-spelare i varje rum om där inte finns en X-box då eller en och annan Wii. I vardagsrummet ska tv-systemet kopplas via ett hemmabiosystem som borde bytas ut med jämna mellanrum annars kanske du går miste om ett visst tonläge när du ser på film - för att se på själva tv-kanalerna måste du ha en digibox - helst med 24 kortplatser och en hårdskiva som har kapacitet att spela in ett helt års sändningar ifall du råkar få för dig att segla jorden runt någon dag.

I köket är det rent av töntigt att bara ha en enkel kaffebryggare istället för marknadens piffigaste mokkabryggare med en espressofiness här och en latteknapp där. Att baka bröd utan bakmaskin? Alltså VA? GÅR det?

För att kunna servera en riven morot till middagen plockar du fram en hushållsapparat med 45 delar varav 43 måste diskas efteråt...

MEN

Tack och lov går ju det att göra i maskin - bara att kasta in och välja ett av de 76 digitala programmen - du behöver inte ens gissa dig till när det är klart - i displayen står det exakt antal minuter eller sekunder tills du kan öppna luckan och använda mojängen igen eftersom den rivna moroten tog slut och du måste riva en till!

Jag vet inte jag...

MEN

Har det inte gått lite för långt?

Jag bara undrar?

Tv´n placerade jag för övrigt i klädförrådet.

Fynda ja na?

Jaha, nu har man upplevt Juthbackamarknaden då...

OCH

Jag måste erkänna att jag förstår varför folk vindar med ögonen i extas när den kommer på tal - den är ett fenomen - helt klart värd ett besök!

Dock rekommenderar jag inte att man tar med sig en 2 åring som ska köras runt i en sittkärra vars däck fått punktering.

På tal om sittkärra - när jag idag tog fram den från sin förvaring under trappan hade någon lat jä*la idiot tydligen städat trappan och SOPAT NER ALLT MELLAN TRAPPSTEGEN SÅ ATT KÄRRAN VAR DAMMIG, SMUTSIG OCH FULL AV SKIT! Tusen tack för det du vem du nu än är!

NÅ iallafall...

Att ta kärra med överhuvudtaget kanske inte är en bra ide´- det är så mycket folk att det är ett rent helvete att ta sig fram (speciellt när alla tycks tro att det är heeeelt ok att stanna och prata med sina bekanta i mitten av gångarna för att dra sina "A du fynda na" och "No eri grömti folk"...

FÖR

Det stämmer faktiskt - var och varannan drog just de där replikerna jag fick tips om...

OCH

Hade det inte varit så att jag, varje gång jag hörde dem, började skratta för mig själv hade jag varit fly förbannad innan jag kom hem - sånt där stör mig - stanna gärna och prata med bekanta men visa då lite hänsyn och stig åt sidan!

Annars tyckte jag att prisnivån på det mesta var lite väl hög - säkert kan man göra fynd men det gäller då närmast att man hittar något som man letat efter ett bra tag och är beredd att betala det pris som begärs...

FAST

Korven var billig och senapen god!

Nu har hela det här inlägget en negativ aura - man kan lätt få känslan av att jag var missnöjd med hela marknaden men så är det alltså inte - jag är förtjust!

Visst ÄR det en enda yrsel, otroliga mängder med människor som tvinnar på utan mål och mening (så många att det inte gick att ringa på hela kvällen - "nätet överbelastat" var det enda man fick när man prövade) m.m...

MEN

WOW - me like!

Om ja fynda na?

Nja, jag köpte faktiskt ett par knappt använda Peltonenskidor + stavar + skidskor åt lilla damen, en broderad "Välkommen"-tavla med rosor, en påse med kläder till prinsessan (+ en del leksaker som hon plockade åt sig själv), lakrits och en ROSA våg som förhoppningsvis förskönar verkligheten en liten smula...

MEN

Int na meir!

Inför Juthbackamarknaden

Imorgon är det dags för Juthbackamarknaden. Det är ett alldeles särskilt spektakel om man ska tro på den lokala befolkningen - de har, med salig min, himlat med ögonen ända sedan i våras - "Juuuuuthbackamarknan ja, he ba MÅST du gaa på!"...

SÅ

Det är precis vad jag ska göra imorgon efter jobbet - jag menar, jag ÄLSKAR ju loppisar - skulle jag då stanna hemma när det bara är några hundra meter att gå till landets största loppmarknad?

OCH

Tack vare Facebook har jag fått tips om repliker som jag ska säga för att smälta in:

1.

"Noo finns e myki skräpi"

2.

"Jaså, ni ha hitta hiid"

3.

"Noo e he grömti folk"

4.

"A du fynda naa"

5.

"Vann fan e lakrits"

PERFEKT!

Studera mera

Jag gjorde det!
Jag sökte en av restplatserna i Vasa...

OCH

Igår åkte jag dit på inträdesförhör/urvalsprov!

När jag ÄNTLIGEN kom fram (efter många tvärnitar, *men för hel*ete - DÄR skulle jag ju svänga* och u-svängar) blev jag förvånad över hur stort allt var - det fanns ju byggnader ÖVERALLT och själva infokartan vid vägkanten gav mig ingen större hjälp (jag + kartor = katastrof)...

FAST

Sen som jag var efter alla felkörningar var det bara att ställa in siktet på ett av husen, parkera bilen och rusa in...

Jag var så där passligt i panik att jag inte hann bli nervös - att sätta sig ner och göra första mattetestet på gud vet hur länge samt skriva en uppsats var rena rama avkopplingen efter DEN pärsen...

OCH

När de var klara och jag kollade telefonen bara för att upptäcka att jag hade massor med missade samtal från både dagistant och familj - att "Lilla damen" var sjuk och måste hämtas hem...

JA

Det fick bort tankarna på den kommande intervjun...

SÅ

Den tog jag som den kom!
Tydligen hjälpte det...

FÖR

Jag slapp in - på måndag sätter jag mig på skolbänken IGEN en gång - den här gången med målet inställt på närvårdare!

Vi får se hur det går...

55 000

Mina skriverier har snart tragglats igenom 55 000 gånger?

Vem skulle ha trott det?

Skoj!

Kärlekslås

Det ska börjas med kärlekslås i Nykarleby...

OCH

Nu menar jag inte kyskhetsbälten (vilket, helt ärligt, var det första JAG tänkte på när jag läste det) utan gullegulltjafs - par som graverar in sina namn på ett hänglås vilket de sedan på något konstigt vänster knipsar fast i bron...

FÖR

Att sedan vända ryggen mot vattnet och kasta i nyckeln - TADAAAA så är de tillsammans för evigt...

ELLER

Åtminstone tills den ena av dem får så förba**at i nerverna på den andra att han eller hon desperat dyker i för att hitta nyckeln igen!

På tal om DET - vad har hänt med vattnet i ån? Hur har det blivit så där smutsbrunt som det var idag? Man ska vara DUKTIGT trött på nån om man dyker i DET vattnet när det ser ut som det gjorde idag!

Kanske stans avloppssystem har fått en läcka?

Var var jag nu igen då?

Kärlekslås ja...

Vad händer sen när Gösta och Berit har kommit in i stadiet att de spyr varje gång de ser den andra och dyker i för att hitta nyckeln...

MEN

Istället för sin egen plockar upp Börjes och Lisas?

AJAJAJ!

NÄ

Jag är lite skeptisk till det där...

OCH

Det att jag inte har någon vars namn jag kunde gravera in mitt namn tillsammans med på ett hänglås har väl inte ett dugg med saken att göra - HALLÅ, jag har ju tre hela dagar på mig att hitta någon. Dessutom känner jag mig själv - i mitt fall skulle det löna sig att skaffa ett hänglås av den typen man hänger på ungarnas dagböcker eller göra en bunt med reservnycklar innan man satte igång med gullegullandet. Att skriva in namnen med vattenlöslig tusch vore också en bra ide´...

Kärlekslås...
Förbaskat löjligt...

FAST

Ganska gulligt ändå...

Upptäcktsfärd i Monäs

Idag, under tiden storasyster var ute och red,

roade jag, "Lilla damen" och "Ka´n"

oss med upptäcka Monäs:

"Vi gåj junt mamma!"

"Vaj e fampen då?"

"Gullunge!"

"Jasså, Klippan är HÄR?" "Vijken kjippa?"

"Fint men kyligt"

"Troget väntande"

"Avslutade med 30 minuters leda i bilen - sen blev det PIZZA "