MEN
I det stora hela handlade det om att man, på nätet (och annars också), måste framstå som så himla PERFEKT! Att vi människor stylar upp oss innan vi låter ta vår profilbild till Facebook, att vi må ha ett helvete på riktigt men att statusraden ändå ska fullkomligt lysa av lycka...
OCH
Jag håller med!
Varför kan vi inte vara oss själva?
Varför VÅGAR vi inte vara oss själva?
Ta till exempel Facebook nu då - det är ett program där man umgås med "vänner" virtuellt. Om jag inte kan skriva att mitt liv en dag barkat totalt åt helvete eftersom jag inte vill att mina "vänner" ska veta att jag har det för jävligt - är de då mina VÄNNER?
Nej!
Dessutom skrev krönikören att alla de här superhejsanhoppsan statusraderna får mindre lyckliga människor att må mer skit (kontentan samma men mina ord) och det stämmer ju också...
Jag menar...
Om jag skulle känna mig fruktansvärt ensam, om jag skulle sakna en vän att tillbringa MIN vardag med...
SÅ
Skulle många av de där "Nu kryper jag ner under filten tillsammans med mitt lilla gulle"-statusarna förmodligen kännas som nålar inkilade under fingernaglarna. Att statusinnehavarens "lilla gulle" kanske är ett fyllo som sätter på allt som rör sig och bara hålls hemma så länge han antingen slocknat för kvällen eller har världens baksmälla har väl ingen betydelse - nu myser ju ALLA andra i soffan under filten medans JAG sitter ENSAM!
Nej...
Jag tycker vi startar upp en ny trend.
Låt oss börja vara oss själva!
Jättebra skrivet! Du har faktiskt riktigt rätt, igen! :)
SvaraRaderaJag trodde jag hade fel igår? :))
SvaraRaderaVisst är det så! Du har så rätt så..! Men. Jag skrev en gång om hur dåligt jag mådde helt spontant. Det var inget bra, då släktingar så det och sen ringde morsan och var orolig och skällde på mig för att jag skrev så där istället för att ringa och berätta. Suck..
SvaraRaderaHur förklarar man för sin mor att man kan skriva en sak som man känner just då utan att det är så himla allvarligt..? Tyvärr censurerar jag mig själv ganska mycket och ändå är jag rätt spontan i mina statusar.
Jag vet det där Anneli - för det mesta får jag försöka tänka efter lite FÖRE innan jag börjar spy ur mig all galla eftersom min kära mor och far genast tar kontakt och undrar hur det egentligen är med mig. Då mår ju jag redan bättre och har glömt att jag mådde skit för en liten stund sedan :))
SvaraRadera