24 augusti 2007

TRÖGT MEN STÄDAT!

Jag behöver mycket sömn - får jag inte de timmar jag behöver så blir jag en RIKTIGT grinig tant! 

MEN 

Om jag däremot FÅR timmarna jag inbillar mig att jag MÅSTE ha så blir jag istället TRÖG! 

Inget kopplar ELLER såååååå gåååååååårrrr deeeeeet  väääääälllldddiiiiiigt låååååångsaaaaaaamt . 

SÅ 

De flesta lär sig ganska snabbt att det inte är någon ide´att ringa mig tidigt på morgonen - de får ju ändå inte igång något vettigt samtal - det är mest bara jo och ja... 

FAST 

Det var kanske just DET grannen räknade med när hon ringde imorse? 

FÖR 

Tjugo i åtta ringer hon - pigg och glad som en speedad lärka - kvittrar fram ett  HYVÄÄÄÄ HUOOOOMENTA och rabblar sedan upp sitt ärende i ljusets hastighet varpå mitt intelligenta svar blir: 

 - EH? VA? 

Hon tar det igen: 

Kan de komma in hit med försäkringsgubben? Han kommer halv nio men det spöregnar ute - de har ingenstans att vara - är det ok att de sitter hemma hos mig och pratar? 

- Nänä, jojo, jamen det är väl klart - det går jättebra!

SHIT! 

När jag FÖR EN GÅNGS SKULL går och lägger mig UTAN att diska, UTAN att plocka undan, UTAN att ha duschat efter att, kvällen innan, stridit med djungeln ute i trädgården - släpat en motvillig gräsklippare i halvmeters högt gräs i ett par timmar... 

JA DÅ - DÅ får man ju NATURLIGTVIS gäster morgonen därpå! 

Tänk att det ALDRIG slår fel? 

Nu tycker man ju att jag, trög som jag är, borde ha tagit det lugnt, druckit mitt morgonkaffe i sakta mak och slappat? 

NÄNÄ 

TJOFF så körs ungarna ut till bussen, puss puss,  ha en bra dag, hem igen, ser något konstigt på mattan i vindfånget, rusar förbi, nytt vatten i diskhon, mera diskmedel, plockar ur diskskåpet, ger katterna mat, plockar undan allt som ligger framme, torkar av bordet, gud vad det är hundhår överallt, fram med dammsugaren, fyller på i sockerskålen, kollar hur mycket kaffe det finns, hunden vill ut, öppnar dörren, ser vad det är som ligger på mattan - INÄLVOR - katterna har tydligen roat sig kungligt under natten, väldigt intressant tycker hunden, knuffar undan henne, UÄK vad äckligt, slänger ut sörjan, katterna vill ha ANNAN mat, hur ser det ut på toan, jäklar - sandlådan måste städas, men herregud - hur ser JAG egentligen UT, huvudet under kranen, snabbt varv med tandborsten, byter kläder, vad ska jag sätta på mig, skit också - disken! 

Halv nio, när grannarna kommer, står jag lugnt där - sköljer disken - säger:

-  Ja, det kom ju lite hastigt på det här så tyvärr har jag inte hunnit städa undan men jag hoppas det går bra ändå? 

TROTS halvdött stadie segrar någon slags inbyggd instinkt - låt för guds skull inte folk se att du har det stökigt hemma och ser ut som ett troll! 

Varför GÖR jag så?

Är andra likadana eller är det bara jag?

Hoppas ni får en underbar helg!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar