LÄGER FÖR "ÖVERVIKTIGA"

Fjärde dagen av total lättja - jag har nu insett att jag avgudar påsken! På jullovet stressar man ju mest - det ska städas, pyntas och slås in paket. I sista stund inser man att man glömt att köpa paket till både den ena och den andra och handlar onödiga saker i panik. När julafton är över och alla paket är öppnade är det heller ingen vila - då ska det bland annat installeras nya avancerade PC-spel som krånglar, det fattas arbetsminne eller så är grafikkortet för dåligt och så går veckan mellan jul och nyår till att skaffa nya delar, svära över saker som fortfarande inte fungerar och förbereda för nyårsafton. Dessutom är det ett "måste" att mellan varven åka och hälsa på släkt och vänner - gör man inte det så har man dåligt samvete. När vardagen börjar på nytt efter nyår så är man totalt slut. 

Påsken är ANNORLUNDA!

Visst ska det städas nu också och pyntas lite smått här och där men det är inte alls på samma sätt! Mat ska det ju också vara men egentligen skulle det räcka med att handla hem några paket hönsägg och en massa chokladägg så är påsken räddad. Eftersom ingen av oss äter får behöver vi inte krångla till det med specialrätter utan vi lagar det vi känner för (jag fattar helt enkelt inte hur vissa kan tycka att FÅR är en delikatess?).  

Pratade med min mamma idag (till omväxling) och vi kom fram till att när man är förälder har man KONSTANT dåligt samvete. Man räcker inte till. Man känner alltid att man BORDE vara bättre. Man BORDE göra si, man BORDE göra så.  

MEN...vad vet jag? Kanske det bara är VI som tänker så? 

Redan nu frågar mina barn vad vi ska göra på sommarlovet. Förra sommaren hade jag bara ledigt en enda vecka - resten av sommaren fick de vara ensamma hemma och sysselsätta sig själva. Gissa om jag hade dåligt samvete? Naturligtvis hade jag det! Den här sommaren kommer jag att försöka vara hemma tillsammans med dem så mycket som det bara är möjligt. Några exakta planer för sommaren är ännu inte gjorda förutom att vi ska på konsert med Genesis och kanske det blir något läger också? Läger hör ju till sommarlovet, det har jag iallafall fått höra.  

För ett par veckor sedan kom de hem med en broschyr över läger som anordnas den här sommaren. Fin broschyr - stort urval! FINA PRISER! Ett läger kostar cirka 150 euro per barn. Jag har två! Om jag låter barn nummer ett gå på ett läger måste även barn nummer två få gå på ett läger annars är ju livet fruktansvärt orättvist. Det blir 300 euro - liten och nätt summa eller hur? Inga problem - småpengar! HA!  

Som tur är finns det alternativ för FATTIGA familjer - det finns nämligen läger för ÖVERVIKTIGA barn och de är gratis. Tänk vad bra! Bara att göda upp ungarna och se till att de blir riktigt runda så får de vara med på ett läger - GRATIS! Det finns även så kallade familjeläger där hela familjen får delta ifall åtminstone ett barn i familjen lider av övervikt - då behöver man bara göda upp det ena. Det enda man sedan behöver göra är att anmäla sig och säga varför man vill vara med - sedan väljs de fetaste kandidaterna ut. 

Min personliga åsikt om detta är att det är HEMSKT!

Här delas det ut en broschyr till ALLA  skolbarn - de sitter sedan tillsammans och tittar igenom vad det finns för olika läger och naturligtvis så reagerar de på att det finns läger för tjocka barn. Det är ju roligt - det finns läger för tjocka barn! HAHA!  

Vad jag undrar är - hur skickar man som föräldrar sitt barn på ett sånt här läger? 

Hur gör man det utan att barnet riskerar att bli retad före eller efteråt det har varit på lägret?

Visst är TANKEN bakom verksamheten god men är det bara jag som reagerar?

Hur säger man åt ens barn att det ska på ett läger för överviktiga utan att barnets självförtroende rasar i botten? Utan att man eventuellt riskerar att ge barnet sår som kanske aldrig läker?

Kunde man nu åtminstone ge lägret ett annat namn?  Typ "motions och kostläger" eller något liknande?

MÅSTE det heta läger för ÖVERVIKTIGA?  

Det STÖR mig!