03 februari 2010

Vårt lilla Puh-Åk

Imorgon är det "mamma/barn cafe´" och den här gången SKA vi dit.

Det är snart två månader sedan vi var där senast - först var det uppehåll över julen, sedan missade jag att det startat igen (eftersom jag inte prenumererar på lokala tidningen där just sådana saker tas upp PLUS dödsannonserna då men jag känner ju ändå ingen här till namnet så de annonserna säger mig ingenting) och SEN, när jag visste att det var dags på nytt...

Ja då slog det ju till och blev smällkallt så jag fick stanna hemma och elda för att vi inte skulle frysa ihjäl!


Imorgon ska vi dit...

Om bilen startar...

FÖR

Var dag med nya bilen är ett äventyr!

I vanliga fall köper man upp sig när man skaffar ny bil - så har jag gjort tidigare iallafall - "trött på bilen" -> "vill ha ny bil" -> "köpa DYRARE bil"...

MEN

Den här gången var jag kärringen mot strömmen och gjorde tvärtom - jag skaffade mig en betydligt billigare bil och för DEN brillianta ide´n tackar vi då programmet "Lyxfällan"!

Själva införskaffandet gick väldigt behändigt - eftersom jag inte förstår mig på bilar ansåg jag det vara slöseri med tid att åka runt och titta *slash* provköra *slash* jämföra...


Jag shoppade på nätet istället - kollade upp bilannonser, jämförde priser, läste biltester...

Plötsligt hittade jag en bil jag ville ha - en Ford Escort a la 1996 (blå). Priset var skrattretande billigt jämfört med andra bilar av samma märke, årsmodell och rullade mil men den var nybesiktad och hade fullständig servicebok så heeelt och hållet skräp kunde den väl ändå inte vara?

Största problemet var att den befann sig i Jyväskylä - fyra timmar bort - en del kanske rantar land och rike runt för att kolla på en bil innan de bestämmer sig...

MEN

Det gör inte jag - istället ringde jag farbrorn och meddelade (på min knaggliga finska) att "om bilen fortfarande finns kvar så tar jag den" - "Klicka här för att lägga varan i köpkorgen" -> "Gå till kassan".

OCH

Morgonen därpå åkte jag, äldre dottern och Lilla damen med buss och tåg för att hämta hem den.

Väl framme väntade farbrorn (med bilen) vid tågstationen och tog hem oss till sitt där hans rara lilla fru väntade med kaffe och nybakat - klockan tickade på och det började bli mörkt - dags att åka hem!

Vi BORDE ha startat tidigare - Lilla damen var trött och grinig, jag hade glömt mina glasögon hemma, det var snöstorm...

OCH

Jag hade inte den blekaste blå hur en Escort fungerade i praktiken...

MEN

Det är ju alltid lätt att vara efterklok eller hur?

Kort sagt var hemresan ett rent helvete - Lilla damen ville inte somna så vi mutade henne med allt vi bara kunde hitta på (jag är tämligen säker på att det fortfarande finns korv-, och chokladbitar under alla säten efter att hon kastade iväg dem i ilskan för att inte tala om alla barnmatsfläckar som uppenbarade sig lite här och där) och när hon äntligen somnade vågade jag inte stanna ifall hon skulle vakna utan höll full fart - "låt oss bara få komma hem" - "låt oss bara få komma hem" - "låt oss bara få komma hem"...

Att det tog mer än 50 kilometer innan jag fick i femman för första gången och att jag körde en timme med helljusspaken intryckt innan jag fattade att den skulle skjutas framåt istället hjälpte inte direkt upp humöret - inte kunde jag ju stanna heller för att kolla manualen - då hade ju Lilla damen vaknat!!!


Nu efteråt kan vi skratta åt eländet men just då var nog tårarna VÄLDIGT nära...

Jag ska inte gnälla - för att ha köpt en bil med ett klick har jag (peeeppaaaarpeeeppaaar) lyckats riktigt bra - den startar utan motorvärmare utan problem fast det är -25, den har knappt någon uppfattning om vad ordet "rost" betyder och har, än så länge, lytt min minsta vink...

MEN

När man vet att man fått den till ett betydligt lägre pris än vad samma bil kostar i Sverige blir man ju lite skeptisk - det MÅSTE ju vara något fel man missat?

Visst är femman ett rent helvete att få i när den är kall och visst finns där endast original kasettbandspelare i den men det är ok - jag puttrar nuförtiden på i 70 km/h med Nalle Puh´s sagokassett skallande genom plåten (därav namnet)...

Som äldre dottern sade när jag påpekade att risken för fortkörningsböter iallafall var låg:
"Det skulle vara på en parkering då" (Spydig unge)

MEN

Jag väntar varje dag på förklaringen varför den var så billig...

Som sagt - varje dag med vårt lilla Puk-Åk ÄR ett äventyr!











"Vårt lilla Puh-Åk"

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar