07 maj 2010

Måttligt road!


"Se på det där som kommer där" sade ett gäng från hennes gamla skola (den hon var tvungen att lämna på grund av mobbningen och utfrysningen som hon utsattes för där) igår när min äldre dotter gick förbi...

OCH

De ska tacka gudarna att jag inte var där då...

FÖR

Det är inte med stolthet som jag ärligt kan säga att jag hatar femton-, och sextonåringarna i vår by...

MEN

Det GÖR jag...

OCH

Till deras föräldrar - de som förmodligen undrar hur i helsike jag kan tycka illa om deras ungar, kan jag bara säga att VAD SKULLE NI GÖRA DÅ?

Skulle NI tycka om de ungar som gjort ERAT barns liv till ett helvete i flera år?

Som sett till att er tonåring inte vågar söka sommarjobb eftersom där förmodligen finns ungdomar från gamla skolan där - skolan där ert barn kallades för öknamn och fick gå ensam - skolan där han eller hon gick i en klass där det tog över ett och ett halvt år innan en del i klassen ens bevärdigade honom eller henne en hel mening?

Skulle ni lugnt acceptera att er dotter eller son endast vill handla i en av byns tre butiker eftersom eleverna i gamla skolan oftast besöker de andra två?

OCH

Hur skulle ni ta det att er son eller dotter inte ens får byta buss på byns busstation - ett byte som endast tar någon minut - utan att bli nedvärderad?

Jag tror nog ni skulle vara måttligt roade ni också!

4 kommentarer:

  1. Jag måste säga att de där ungdomarna borde få smaka på samma medicin, ilkaså deras föräldrar!
    Oftast är det så att föräldrarna tycker deras gullegumma ju INTE gör nååååååån förnär och så fortsätter ungen att beté sig som ett svin! Fast i det skede nån kanske betett sig skit mot DERAS unge en enstaka gång, då svänger föräldrarna nog satan upp himmel och jord för att få tag på den som orsakat deras gulleplutt lite stötar i kanten.

    Fy fan, alltså!!! jag blir så jävla arg!

    Men vänta bara, hon går nog som segrare ur den striden ännu, hon är smart, vacker och trevlig, hon kommer att få mycket mera gjort här i livet än dom små ynka liven, du vet What Goes Around Comes Around!!

    - K -

    SvaraRadera
  2. Nå, det är som en inom yrkeslivet sade - hon har ALDRIG under alla de år hon jobbat med sånt här träffat på en sån här årskull - de tycks inte ha empati alls!

    Föräldrarna vet nog inget eller tror på deras ungars version om de frågat - hur skulle de annars kunna se mig i ögonen, le och hälsa varje gång de ser mig?

    SvaraRadera
  3. samtidigt som jag tycker så otroligt synd om din dotter och din familj (jag blev arg arg arg och jättelessen när jag läste det här inlägget) så tycker jag synd om mobb-idioternas familjer också. och undrar var det gick snett? var för har INGEN låtit dom veta hur illa det är/varit? var fanns skolan? hjälpte dom inte till alls? jag förstår att du själv inte orkat ta striden men någon annan borde orkat ta den för dig.

    usch så arg jag är nu. fyfan.

    SvaraRadera
  4. Jag går i samma skola dom din dotter förut gick i. Jag var väll en av dem som såg vad som pågick men aldrig riktigt vågade eller kunde ta tag i saken. Själv började jag få elaka kommentarer när jag började 7an om en liten grop jag hade i hakan, som då människor tyckte liknade olika saker och pratade och kommenterade detta högt. Jag frågade mina föräldrar ifall jag fick göra en plastik operation för att få bort gropen, svaret blev såklart ett nej. Detta pågick och blev värre och åter igen frågade jag mina föräldrar om jag fick göra en plastik operation, nej.. Inte förens i vintras det här året berätta jag vad jag hade fått höra och frågade då igen om jag fick plastik operera min haka. Den 5 Mars la jag mig under kniven, jag orkade inte höra allas kommentarer längre. Gropen är så gott som borta nu men jag är ännu inte helt återställd, men inte en enda idiot har kommenterat mig sen dess. Vad gjorde skolan då? Inte ett sk*t, de gav mig ledigt den dagen jag skulle opereras, that's it!. Saken är den att det inte skall behöva gå så här långt. Och detta har inget med ämnet att göra, ville bara säga att din dotter är inte den enda som blivit utsatt för mobbning. Jag har själv pratat med din dotter en gång, det var i brusaby som vi båda hade som tillvals ämne. Vi pratar om djur, som vi båda har ett stort intresse för och jag kommer ihåg att hon berätta om en kanin som hon hade och många andra djur. Hon verkade hur trevlig som helst och det är svårt att förstå hur det kunde gå såhär dåligt. Det är sent att säga allt detta nu men. Ville bara få det sagt. Sköt om er.
    Mvh, en av de hatade 16-åringarna.

    SvaraRadera