17 juni 2012

KIA Sportage


Emellanåt har jag den stora äran att susa omkring i en sån här:


För de som är på samma nivå som jag när det gäller bilar kan jag berätta att det är en "KIA Sportage 2012" (eller så är det 2011 - något ditåt iallafall).

MEN

I början var det allt annat än ära - det var ett rent helvete! När man är van att trycka in sig i en liten Ka från 1998 utan minsta lilla finess hur man än letar och plötsligt är tvungen att sätta sig bakom ratten på en bil i vilken man utan problem kunde trycka in två Ka´n (om inte tre) så FÅR man panik...

OCH

Allra första gången struntade jag i att ens testköra - kan man inte ens öppna nyckeln är det enligt min logik knappast rekommenderat att man sätter sig bakom ratten!


Hade jag fått bestämma själv hade jag struntat i hela projektet - jag hade hållit mig till min lilla Ka och så hade det varit bra så men efter påtryckningar och uppmuntran började jag så där sakta ge Kian en chans - nu är jag KÄR - hopplöst förälskad i en bil jag ALDRIG kommer att ha råd att skaffa själv!

Visst är det lite störande att den hela tiden, så där smått, klassar mig som dum och säger till när jag borde växla - till en början koncentrerade jag mig mest på att glo på instrumentbrädan och följa instruktioner istället för att se var jag körde...

MEN

Sedan gav jag upp - har jag i 23 år växlat enligt motorljudet tänker jag fortsätta med det - det får lysa bäst det vill där framme. Att jag inte längre kan backa och kränga hur jag vill genom att glo ut genom bakfönstret uppvägs  av fantastiska speglar som faktiskt fått mig att använda sådana för första gången sedan jag tog körkort...

OCH

STEREOLJUDET är guld värt - mycket dunkadunk trots att högtalarsystemet är original. Att man skulle kunna köra fram och tillbaka till Kimito på en enda tank som dessutom är diesel och därmed ÄNNU billigare gör definitivt inget sämre! Den drar ju till och med mindre bränsle än min lilla Ka!!!!!

Enda jag, just nu, kan hänga upp mig på är att den lyder "för bra" - det är alltså det att den reagerar på minsta lilla knyck på ratten - jag som är van med en pytteliten sak utan servo tycker det är smått konstigt...

FAST

Jag antar att också det är en vanesak!

Iallafall - jag är förälskad - riktigt, riktigt, RIKTIGT förtjust! :)

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar