Felaktigt ideal kanske?

Härom natten drömde jag att jag skulle på date - jag hade träffat en alldeles, alldeles, alldeles UNDERBAR karl på nätet och nu var det dags att träffas på riktigt för första gången...

FAST

Det enda vettigt jag hade i klädväg var en sån där klänning med smala axelband...

Säg mig vilken bh som passar till DET!?!

Där stod jag  i min klänning med mina bassetöron korvade i midjenivå...

Läs: PANIK!

Det tog ett tag, X antal minuter hysteriskt rotande i skåp och lådor...

MEN

Till slut hittade jag en axelbandslös bh och VIPS var allt någorlunda på sin plats igen - spegelbilden fick godkänt -jag var nöjd  - NU kunde jag träffa drömprinsen - bära eller brista - gulleplutt, here I come - ska bara rätta till håret först, lyfta armen, släta till mina arma grå...

OCH

TADAAA - vem MÅNNE har glömt att raka sig under armarna????

Japp!
Jag skippade daten!

OCH

Nästa morgon när jag vaknat och masat mig iväg till skolan var jag ju naturligtvis "tvungen" att berätta om min horribla upplevelse - hur min date blev förstörd på grund av en risbuske, eller rättare sagt två!

Som alltid blev diskussionen ganska omfattande efter detta - istället för att diskutera rehabiliterings-, och habiliteringsplaner kom vi "osökt" in på KROPPSBEHÅRINGENS VARA eller ICKE VARA!

Till exempel armhålorna då. Och benen. Och ögonbryn.

OCH

Hur i hela friden alla porrstjärnors privata delar kan vara så där silkeslena och släta - bulliga och fina...

MEDAN

Man själv, när man strider med den förba**ade bikinilinjen, för att inte trosorna ska se ut som en liten optimistjolle mitt ute i bermudatriangeln först får en massa röda och irriterade nippor och noppor för att sedan drivas till vansinne av klådan som kommer när skitet växer ut igen (vilket tycks börja hända redan efter typ 10 minuter).

Vad BEROR det på?

Är det för att de kör vaxning från topp till tå?

"Been there - done that - nipp nopp!"

Fel vax kanske?

Fel hårborttagningsmedel?

Fel sorts rakskum?

ELLER

Helt enkelt:
FELAKTIGT IDEAL?

Varför har det blivit så?

Fotogeniskt eller ej...

Hon där, vad är det nu hon heter igen...någo på B...vänta lite...ska Googla...

JA!

Beyoncé
(och HUR i all världen kommer man från första början PÅ ett sånt namn????)

Iallafall - Beyonc och e med ett streck ovanpå är tydligen lite fåfäng och vill inte ha ett par bilder publicerade, bilder där hon, enligt sig själv då, inte ser så där himla perfekt ut...nå voi voi...

Det får mig att tänka på något som jag tänkt på tidigare:

Hur en del ALLTID blir bra på bild medan såna som jag ser ut som halvt uppäten, kvarglömd och maskangripen rävåtel  oberoende VAR, NÄR eller HUR jag blir fotograferad!

VISST!

Det KAN ju i och för sig bero på att de som blir bra på bild är vackrare än jag, det KAN ju också bero på att jag ser ut som en halvt uppäten, kvarglömd och maskangripen rävåtel i verkliga livet också...

MEN

ORÄTTVIST är det oberoende!

FAST

Tur i oturen egentligen att det här drabbat mig, en helt vanlig människa som kan smyga sig undan varje gång en kamera finns i närheten...

FÖR

Tänk vilket helsike det skulle vara om jag fötts som...ja...jag vet inte...kronprinsessa kanske? Kungahusets pressansvariga skulle få jobba 24/7 med 100% övertid varenda eviga dag bara med att FÖRSÖKA stoppa alla dåliga bilder.

Vilken himla TUR att de fick Victoria istället för mig!

Tur?

Jag är en vanemänniska - jag parkerar ALLTID på samma ställe i skolan (så jag säkert hittar bilen i mina mest tankspridda tillstånd)...

MEN

Idag tog jag en annan plats, varför vet jag inte. Jag kom in på gården, som vanligt, jag TÄNKTE svänga in på min vanliga plats men sen körde jag en bit till istället och parkerade där.

På eftermiddagen kom en lärare och sa att alla som parkerat på den parkeringen borde flytta sina bilar för "nu rasar snö från taket". Jag tryckte in min bulle i munnen, steg upp, letade efter bilnycklarna, gick och satte på mig skor och jacka och traskade ner till parkeringen.

När jag kom dit hade snön rasat ner där jag 1. BRUKAR parkera och 2. bredvid min bil - bilen bredvid min hade vindrutan krossad. Jag hoppar i, backar bort, parkerar på nytt ställe, stiger ur och VOFF så rasar snön ner där bilen nyss hade stått. 

Är det sånt som kallas "tur"?

Du fattas mig!

"Det är de bästa som lämnar oss först"

Jag har aldrig förstått det där...

MEN

Nu förstår jag!

Vad jag däremot inte förstår är varför en helt igenom god människa, en som älskade sin familj över allt annat, en underbar vän och medmänniska, en som alltid tänkte på andra och gjorde sitt bästa för att vara till stöd och hjälp för de som behövde det, en som bara genom att finnas till förgyllde andras liv - varför en så härlig person ska behöva lämna oss alldeles för tidigt?

Vila i frid - jag är tacksam för att jag fick lära känna dig.
Du kommer för alltid att finnas i mina minnen, tankar och hjärta!

Tomtegröt

Förra veckan frågade en jag besökte hur vi skulle fira jul...

Jag svarade att jag inte ännu vet - förhoppningsvis samlas vi alla här hemma och tar det lilla lugna, att jag hoppas att grabben kommer upp men att jag förstår om han vill fira hemma hos sig, att jag gärna skulle åka till gravgården och tända ljus men att det är så lång väg till kyrkan (Pedersöre kyrka) att det förmodligen inte blir av...

FAST

Att EN SAK är säker - bara inget oplanerat inträffar SKA jag koka risgrynsgröt och sätta ut en tallrik till hustomten! Det är en tradition - ett "måste" - nåt som bara bör göras...

FÖR

Ända sedan...vänta nu...jag minns inte riktigt, kanske sedan barnen föddes?

SÅ

Har jag gjort detta.
Varje julafton ska det kokas gröt och varje julafton ska en portion sparas till hustomten. Den serveras sedan utomhus tillsammans med 1. socker 2. kanel 3. mjölk och 4. en stor smörklick RIKTIGT smör, en sked och en lykta som lyser upp omgivningen med ett varmt, varmt sken.

Varför alla möjliga tillägg?
Jag vet ju inte vad han vill ha! Kanske han hör till skaran som vill ha socker och kanel? Kanske han bara vill ha smör? Kanske han vill ha ALLT? Bättre för mycket än för litet så att säga.

En del kanske skrattar åt mina ideer...

MEN

Ett år orkade jag inte ställa mig och koka gröt när vi kom hem från vårt julfirande hos fammo - lat som jag var, kvällen var sen, struntade jag i det - "det är ju bara ett löjligt påhitt egentligen - ungarna har somnat - vem bryr sig om jag ställer ut eller inte ställer ut en tallrik gröt som bara katterna äter upp ändå"...

FAST

När brädhögen vi lagrat uppe i garagetaket, den som hållits där utan att rubbas hur länge som helst, dagen efter rasade ner och krossade vindrutorna på bilen ställde jag mig snabbt och kokade gröt med en jäkla fart...

SÅ

På julafton serveras det tomtegröt hemma hos oss.

En portion med 1. socker 2. kanel 3. mjölk och 4. en stor smörklick RIKTIGT smör, en sked och en lykta som lyser upp omgivningen med ett varmt, varmt sken.

MED

Ett tack för året som gått och en önskan om en god jul...

FAST

Det brukar jag VISKA - jag vill ju faktiskt inte att folk ska tro att jag är tokig... ;)

Jordens undergång...

Enligt Maya är det dags nästnästa fredag - dags för det jag väntat på i flera år, nämligen "jordens undergång"...

MEN

Visst är jag på det klara med att "sannolikheten för att detta verkligen skulle hända är tämligen låg", att "duuuuh, slutet på en kalender inte alls betyder jordens undergång" och allt det där...

FAST

Å andra sidan - VAD är det som säger att det INTE är så att det liv vi lever nu inte KAN ta slut nästnästa fredag?

VA?!?

Jag menar, vad som helst kan ju hända, eller hur?

Kanske har Bengt-Börje, den maktlystne diktatorn med storhetsvansinne, väntat på det här datumet i åratal för HAN fick minsann en uppenbarelse i början av 90-talet - att han var ödesbestämd att trycka på den röda knappen JUST PRECIS fredagen den 21 december 2012.

ELLER

Kanske sitter Olas Håkan i allsköns ro och tittar på sina älskade stjärnor onsdag kväll med sin amatörstjärnkikare och HOPPSAN så dyker det upp en enorm asteroid mitt i synfältet, en asteroid helt igenom bestående av ett material vi inte kunnat se innan den var tillräckligt nära oss.

ELLER
(för att ni med lite mindre fantasi och fötterna stadigt på jorden ska kunna hänga med)

Kanske Knut-Gunnar som suttit hemma och dränkt sina hjärtesorger i X antal dagar plötsligt nyktrar till så pass mycket att han inser hur spritlagret minskat och att det absolut inte räcker ända tills måndag så han MÅSTE sätta sig i bilen, åka till Alko, handla MER och han, i exakt det ögonblick du möter honom på vägen, tappar sina lilla "färdknäpp på vägen", böjer sig ner för att rädda sina dyrbara droppar och kommer över på fel sida av vägen. (Det kan lika gärna vara Inger-Tyra! Byt isåfall bara ut namnet och alla "han" till "hon"!)

ELLER

Kanske vaknar du eller någon av dina nära och kära på fredagsmorgonen med ett oidentifierbart, smått obehagligt stramande över bröstkorgen eller en annorlunda känsla i magen, ett svagt illamående, ont i ryggen - något "inte akut, säkert något jag åt igår, det går nog över"...

OCH

Innan dagen är slut är även det liv DU är van med, din så kallade VARDAG, också slut...

OM det var så - OM du visste vad som EVENTUELLT skulle hända nästnästa fredag...

Skulle du då leva som vanligt hela kommande veckor?

ELLER

Skulle du prioritera lite annorlunda?

Det skulle åtminstone jag!

Det VAR bättre förr!

Igår var det lillajul och jag, mommo och "Lilla damen" fick varsin chokladjulkalender av storasystertomten. Det tog inte lång stund innan den yngsta av oss låg på golvet och knaprade upp lucka på lucka - skojig grej, DET HÄR var ju kul...

OCH

Våra försiktiga påpekanden att "man ska ju nog bara öppna en lucka per dag" samt "om man öppnar en lucka per dag så är det julafton när man öppnar sista", de gick inte hem, inte alls...

SÅ

Mommo fick möjligheten att dra sitt "det var ju faktiskt annorlunda förr när jag var ung" - då hade hon inga chokladkalendrar, då hade hon EN kalender med bilder och när julen var slut lades den undan i förrådet tills nästa jul när den plockades fram igen. TÄNK hur det har ändrat på 50 år!

Det HAR det ju!

Jag menar, om JAG (som är så himla ung som jag är), tycker att det har ändrat mycket sedan JAG var ung....

Hur ska då inte min mamma tycka att det förändrats...

FÖR

Att inte tala om personer som är där runt en åttio, nittio år.

En av de stora fördelarna med mitt jobb är chansen att få höra berättas om hur det var FÖRR. Visst var det ofta eländigt och fattigt, det fanns krig, död och sjukdomar...

MEN

DÅ fanns det ändå mer människokärlek än det finns NU - livet hängde inte upp sig på saker som "vem har den nyaste och dyraste bilen", "med herregud, varför klipper inte grannen gräsmattan" och andra, totalt idiotiska och betydelselösa ting!

Man hjälptes åt, man brydde sig om varandra, man tog hand om varandra...

OCH

Återanvände julkalendrar!

Det VAR bättre förr!