14 mars 2007

TACK PERSBRANDT!

Idag har jag inte gjort något vettigt - i stort sett har dagen gått ut på att sitta och fundera ut hur det här funkar egentligen? Jag vill bland annat också ha en kalender på min sida!

Jag har, från det ena till det andra, upptäckt en man som tilltalar mig!

Mikael Persbrandt!

Nej, jag är inte lesbisk och jag VET mycket väl att jag är typ 10 år efter alla andra i att upptäcka honom - bland annat har min mamma har tjatat om hur underbar han är i flera år men jag har inte fattat vitsen förrän nu.

Under min sjukledighet har jag sysselsatt mig med att bland annat plöja igenom alla "Alias"-boxar som finns på marknaden och när de tog slut förbarmade sig min svägerska över mig och lånade mig sina Beck-boxar.

Sedan var det klippt!

Om jag, mot förmodan, skulle kunna tänka mig ett nytt förhållande skulle det vara med Gunvald Larsson! Där finns personlighet som heter duga - synd bara att han inte finns på riktigt! Drömprinsar finns bara på film!

Iallafall - i en av filmerna tog Gunvald av sig kläderna och DÅ var det första gången jag såg en mans kropp på film som jag tyckte var vacker! "Alla andra" brukar ju nu och då sucka och stöna över någon karl som de sett på tv eller bio eller bara annars ute på stan och slänga ur sig lyriska kommentarer som "såg du hans rumpa" eller liknande - jag har aldrig fattat det!

Varför måste jag vara så annorlunda att jag inte SER sådana saker? Om jag lägger märke till någon på grund av fysiska egenskaper så är det bara ögonen som jag fastnar för? TRO MIG - det var det första jag såg hos Persbrandt också och tack vare honom har jag då alltså fått en inblick i hur "alla andra" funkar på det området...så....

TACK Persbrandt - dina ögon, lår och mage har nästan fått mig att känna mig "normal"!

Dagens samhälle är annars alldeles för utseendefixerat! Är du inte smal och vacker så är du ANNORLUNDA - fy dig!!! Livet går mycket ut på att hitta snygga kläder som framhäver dina kurvor och med kurvor menas ju naturligtvis de RÄTTA kurvorna...inte KORVARNA som så magiskt framträder när man försöker åla sig in i jeansen som konstigt nog blivit för små över natten.

Nej, det är ingen kritik åt er som klär er snyggt och sätter energi och pengar på att bli och hålla er vackra - det är bara det att jag anser att alla människor är vackra så länge de är sig själva!

Har ni sett på gamla 80-tals filmer den senaste tiden? Om ni gör det så kolla in människorna som finns i filmerna och jämför dem med de skådespelare som finns idag - upptäcker ni någon skillnad? Då fanns det "vanliga" människor med i filmerna men idag ska alla vara perfekta på ett eller annat sätt för att ens få en pytteliten roll som statist.

Det här gör mig ganska oroad - om jag, som hade mina värsta påverkningsperiod som tonåring under 80-talet, blev så hjärntvättad som jag blev angående vikten av ens utseende- hur ska då inte min dotter, som NU blir tonåring, påverkas av det här? Kommer hon liksom jag, att i åratal gå och fundera på om hon duger eller inte? Jag hoppas bara att hennes självförtroende är och förblir bättre än mitt så att hon slipper det!

Nej, nu får det vara slut med filosoferandet annars får jag inget vettigt gjort resten av dagen heller.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar