Köket

I "huset" hade vi (enligt vad jag tyckte DÅ) ett litet kök...

MEN

Som så mycket annat var även detta relativt - när vi flyttade hit fick jag omvärdera definitionen "litet kök" ordentligt!

Modellen på själva köket är ganska vanlig i våningshus - en gång med bänkar och skåp på sidorna som leder till ett litet utrymme där man i vanliga fall placerar stolar och bord...

OCH

Har man ett litet fyrkantigt bord kanske det fungerar bra...

Använder man sig av ett runt bord blir det problem!

Efter ett par veckor gav jag upp - visst såg det bra ut men vad hjälper det när vi inte fick plats? Att jag dessutom var tvungen att se på de överfulla bänkarna under tiden jag satt där inklämd och lirkade käken till vänster och höger för att få plats att tugga gjorde inte saken ett dugg bättre - så där kunde vi inte ha det!

SÅ

Köksmöblemanget släpades in i vardagsrummet för att bli matsalsmöblemang istället - vips hade vi både plats att äta och slapp se röran på köksbänkarna under tiden vi åt...

FAST

Att jag inte såg eländet betyder ju inte att jag inte visste det var där.

Vad är det för idiot som planerat de här köken egentligen? Hur är det tänkt att man ska få plats med allt på minimal bänkyta? Man har typ två alternativ - kaffebryggare ELLER smörpaket.

Det måste också ändras...

SÅ

Med hjälp av en överbliven bänkskiva jag hittade i mammas ladugård (ja vaddå?), torktumlaren och ett par hyllkonsoler (betongväggar är också ett hel*ete) trollade jag behändigt fram ett par meter bänkutrymme till. Tanken är att jag sedan ska få plats med ett frysskåp där under också - att bara ha tillgång till ett ynka frysfack är GANSKA nervretande!

Iallafall....

Nu borde jag ju vara nöjd men det är jag naturligtvis inte, nej då - nu behöver jag ett par barstolar så att man kan sitta vid bänken utan att behöva sträcka på sig och ändå knappt få näsan över bänkkanten...

OCH

Under diskbänken finns det en planerad plats för en diskmaskin...

Tänk så behändigt DET skulle vara...

OCH...