INTE LÄNGRE HEMLIGT!

Eftersom ryktet tycks spridas som en löpeld genom samhället kan jag lika gärna dra det här på bloggen:

Den 22 februari informerade jag att inget smått var på väg...

MEN

Det får jag nog ta och ändra på ...

FÖR

Det är det!

JAJAMENSAN!

FAST

Det VAR faktiskt inget smått på väg när vi förlovade oss - så det så!

IALLAFALL

Vi hade räknat med ÅR av väntan -både han och jag är "lite" äldre - kanske det inte skulle lyckas överhuvudtaget - man har ju hört om par som försöker skaffa barn i evigheter utan att det blir nåt...

SÅ blev det nu inte riktigt - som en bekant så romantiskt uttryckte sig när de började vänta barn: det brände fast i botten direkt!

Bland annat för att jag vägrade tro på testresultaten (tro mig - tillverkarna av teststickor hade sin försäljningshöjdpunkt i slutet av februari och början av mars) hölls allt hemligt - det var ju något FEL på alla de här stickorna - förmodligen fanns där en tumör eller annat skit som skojade till hormonnivån i kroppen...

OCH

Att hålla en graviditet hemlig i det här samhället är inte det enklaste - jag menar - för det första - varför i helsike är till exempel rådgivningen placerad MITT I BYN?

Vilka har planerat det?

Byns skvallertackor?

Inskrivningen (vecka åtta) var en pärs - inte BARA för att jag ansåg det vara DUMT att bli inskriven innan det överhuvudtaget blev bekräftat att det faktiskt fanns någonting där utan mest för "var skulle jag parkera utan att folk fattade VARFÖR jag parkerat just där"och "hur tar jag mig in utan att bli sedd?

TYP

Efter en och en halv timme smög jag mig ut igen - tömd på både blod och information men istället överbelamrad med broschyrer och papper - det är inte LITE grejer de prackar på en första gången och då tackade jag ändå nej till hälften eftersom jag inte hade möjlighet att smussla ut det utan att det syntes - jag var ju där i HEMLIGHET - då kan man verkligen inte komma ut med famnen full av "VI VÄNTAR BARN!" och gratis babytidningar!

Bland materialet jag fick fanns det förresten ett papper om vad man bör undvika att stoppa i sig när man är gravid -sötningsmedel är ett stort AJAJ!

So what, tänkte jag...

Jag använder ju inte sötningsmedel - jag gillar RIKTIGT socker - DET är gott!

MEN

När jag efteråt, på skoj, började kolla upp i vilka produkter det används sötningsmedel blev det problem - sötningsmedel finns ju i nästan ALLT!

Här har jag i åratal varit beroende av Läkerol Dents - de med mentholsmak - NAMNAM - en ask om dagen har det lätt slunkit ner men TJOFF så var det slut med det!

Vad skulle jag NU tugga på?

Tuggummi?

HA!

Enda jäkla sorten jag hittat som INTE innehåller sötningsmedel utan bara rent socker tycks vara HubbaBubba och OJDÅ vad det tilltalar mig att gå omkring med tvåkilosbitar i munnen dagarna i ända - största problemet är att låta bli att svälja ner klonten för så godisaktigt som det är slinker den ner rent reflexmässigt!

Var var jag nu igen då?

Javisst ja - hålla allt hemligt!

Det FINNS människor som hålls smala och fina genom hela graviditeten - det enda som putar ut är en perfekt liten mage - en nätt sak som passar ypperligt på bild i graviditetsforumet under rubriken "Veckans mage".

Det är bara att inse fakta - jag hör inte till denna ljuva skara den här gången heller...

FÖR

När jag väntade dottern gick jag upp 30 kilo - med grabben 32 och den här gången har jag redan (vecka 15) ökat massan på jordens yta med SJU KILO...

Som rådgivningstanten sade när jag steg på vågen förra veckan:
  
OJOJOJ DÅ!

NEJ!

Det ÄR ganska svårt att verka oberörd och framförallt ORÖRD när man gått upp sju kilo på ett par månader och det bara finns ett futtigt par jeans kvar i garderoben som fortfarande går på!

SÅ

Nu var det alltså slut på DEN hemligheten!

Att vänta barn vid 40-snåret är annars inte samma sak som när man är 20 - DET har jag minsann redan lärt mig.

Hade man haft möjlighet att kryssa i "vilken graviditetskrämpa passar in på dig" i broschyren hade jag förmodligen fått jackpot! Det har varit allt från illamående (dygnet runt), "humörsvängningar" (LÅTER ju fint men betyder i verkligheten raseriutbrott varvat med "sitta i ett hörn och lipa ögonen ur sig för att man glömt att vattna blommorna"), åderbråck, svullenhet, extrem trötthet (jag har då aldrig somnat SITTANDES förut) och just nu är jag sjukskriven hela veckan på grund av sammandragningar...

MEN

Det är det värt!

Hoppas ni alla mår bra - kram på er! :)