KANSKE?

OJOJOJ DÅ!

Gjorde på skoj Yles "kandidattest" för att se om NÅGON överhuvudtaget hade liknande åsikter som jag...

OCH

Helt otroligt - det FANNS det!

SÅ

Kanske jag skulle rösta iallafall?

DAGENS ROS

Går DEFINITIVT till Helena...

Tusen tack...
 för alla trattkantareller du dumpade av här hos mig igår!

POLITISKA ÅSIKTER

Det må bo hur många människor här som helst...

MEN

Om en journalist kommer hit för att kolla upp kommuninnevånarnas åsikt om kommunalvalet...

SÅ

Tror ni då att han intervjuar någon av de politiskt intresserade?

NÄNÄ

Han nappar ju förstås tag I MIG - kommunens MINST intresserade!

Perheasiat tärkeämpiä kuin riitaisa politiikka (Salon Seudun Sanomat)

Kemiössä asuva Anette Johansson ei aio äänestää lokakuun kuntavaaleissa, joissa uuteen Kemiösaaren kuntaan valitaan kunnanvaltuusto. Johansson toteaa, ettei ole kovin paljoa seurannut vaaliaiheista keskustelua.

- Juuri nyt minulla on ollut muutakin mietittävä, naurahtaa Johansson.

Tällä Johansson viittaa siihen, että hän on raskaana. Perheasiat ovat nyt etusijalla verrattuna politiikkaan, joka muutoinkin näyttäytyy hänellä hieman ikävä asiana.

- Politiikkan liittyy aina kaikenlaista riitelyä, tuumii Johansson.

Näin ollen Johansson ei ole tarkkaan perehtynyt siihen, mitä asioita kukin ehdokas näissä vaaleissa kannattaa.

- En halua valita tietämättä, mitä olen valitsemassa, Johansson perustelee.

PLUS

Ett fotografi de mycket väl kunde ha lämnat bort!

Kort sammanfattning på svenska:
Jag är alltså måttligt intresserad av politik - det är ju bara en massa stridande hela tiden och dessutom har jag haft annat att tänka på - då menar jag tydligen att jag är gravid vilket jag inte sade men de kunde förmodligen inte undvika faktum bla bla.

Tänkte först inte sätta in detta på bloggen överhuvudtaget...

MEN

Sedan slog det mig att det MÅSTE jag ju - speciellt eftersom det kommer att störa min politiskt aktive svåger OMÅTTLIGT...

OCH

DET får mig att må mycket bättre! :)

SOM MAN BÄDDAR...

Idag var det guidad rundtur på BB...

SÅ

Eftersom jag inte visste varken bu eller bä om det här stället gick jag på den trots att jag inte är en så kallad "förstföderska"!

Det roligaste med alltihopa var att jag genast tyckte barnmorskan som guidade såg märkligt bekant ut - hon påminde väldigt mycket om en tjej jag jobbat och delat hytt med på Birka -92...

OCH

Det VAR faktiskt hon!

Jag har många gånger funderat över vad som hände med henne efter det att hon slutade - nu vet jag - härligt att se henne igen efter alla dessa år!

FAST

Den lyckokänslan gick snabbt om...

FÖR

Så fort vi leddes in i ett förlossningsrum och jag fick syn på sängen fick jag panik!

Vad f*n har jag gett mig in på?

Hur i hela glödheta har jag varit SÅ enkel att jag GLÖMT vilken skärseld det är att föda????

HUR har jag lyckats förtränga vilken otrolig smärta det EGENTLIGEN handlar om det här med att få värk på värk - timmar efter timmar...

OCH

Att själva belöningen för att man överlevt DET - ja det är att man får krysta ut ett bowlingklot?

VA?

Sängen fick mig att minnas...

Jag vill inte vara med mera...

FAST

Som min dotter sade:

"Som man bäddar får man ligga"...

Antar att hon har rätt!

CHOKLADMUFFINS

Har hittat en ny passion:

CHOKLADMUFFINS (12 stycken)

200 gram margarin
2 1/2 dl socker
3 ägg
1/2 dl mjölk
3 3/4 dl vetemjöl
3 msk kakaopulver
1 tsk bakpulver
1 tsk vaniljsocker
200 gram krossad choklad (jag använder 150 g mörk och 50 g vit)

Enligt receptet på Pirkkas "Amerikanska muffinsformar" ska man vara himla noga med i vilken ordning allt ska FÖRSIKTIGT röras i...

MEN

Sånt joms orkar inte jag bry mig om - börja bara med att vispa ihop sockret och margarinet - häll sedan i resten och hoppas på det bästa!

Grädda i 200 grader cirka 17 - 20 minuter

NAMI säger jag och håller god min när rådgivningstanten påpekar min vikt:

- Nä, jag förstår inte hur jag kan gå upp så där mycket - jag äter ju ingenting!

Hehe!

SMÅTT STÖRD!

Eftersom jag vet att det finns en del som kollar upp min blogg regelbundet...

OCH

Genast börjar undra om jag ligger och vrålskriker på BB när bloggen inte blir uppdaterad dagligen...

SÅ

Blir det nu en liten mellanrapport!

Jag ligger alltså inte inne (ännu) - utan har bara duktigt mycket i nerverna för tillfället...

Konstigt hur det alltid blir så - att man börjar reta upp sig på EN sak som i sin tur leder till att man blir störd på en annan som i sin tur får en att bli galen på en tredje osv osv...

Var på läkarkontroll igår - till en kvinnlig för en gångs skull - helt annan känsla - TRO MIG...

OCH

Hon lugnade ner mig med diagnosen:

- Som det ser ut just nu blir det nog ingen förlossning under de två-tre närmaste dagarna iallafall!

Tack för det - nu är jag totalt avslappnad - betydligt lugnare - jajamensan!

DET är alltså en av sakerna som stör mig - att man ska behöva gå här (eller rättare sagt vagga fram som en smällfet sköldpadda) dag ut och dag in utan att veta om det är dags nu, meddetsamma...

ELLER

Om ungen, mitt i allt, bestämmer sig för att stanna kvar tiden ut - skulle inte förvåna mig ett dugg om jag till och med går över tiden!

En annan sak som stör mig OMÅTTLIGT är att jag är utan pengar!

Ett litet tips till er som är arbetslösa men som jobbar deltid - bli för fasiken inte sjuka...

FÖR

Det är ett rent helvete när ni ska söka sjukdagpenning!

Först säger "de" att man ska söka via facket men facket informerar en då att NÄNÄ det ska man inte alls det - man ska söka via FPA. DE, i sin tur, tycks tycka att det är omåttligt krångligt det här med inkomster etc. när man har deltidsarbetat och det blir en evighetslång väntan på ett beslut. Innan beslutet kommer (och jag har INTE fått mitt ännu) ringer de från facket och undrar varför man inte ansökt om sin sjukdagpeng - NI SA JU ATT JAG SKULLE SÖKA VIA FPA JU - eh ja, men nu är det så att man nog ska söka via dem iallafall MEN före man kan göra det måste man få beslutet från FPA - utan det blir det absolut inget!

JAHA?

Bli inte sjuk!

Sova kan man inte heller i det här stadiet - varje gång jag försöker svänga på mig vaknar jag - sedan är det totalt omöjligt att somna om någon timme framöver...

OCH

När man till slut somnat ska FÖRSTÅS antingen hunden eller någon av katterna ut...

Att sova på dagen är ingen ide´...

FÖR

Då blir man terroriserad av miljontals telefonförsäljare som inte verkar ha något vettigare att göra förutom att ringa och pracka på en en massa skit man absolut inte vill ha - det har nu gått så långt att jag slutat svara i telefon om någon med okänt nummer ringer - förmodligen missar jag en massa viktiga samtal...

MEN

Då gör jag väl det då - kanske det är lika bra - det är inget större nöje att prata med mig nu ändå!

NÅ

Detta (och en hel del mer) påverkar alltså mitt humör och får mig smått oinspirerad att hitta på roliga saker att blogga om...

MEN

Nu har jag iallafall gjort en deal med dottern - hamnar jag in på BB så kommer hon att uppdatera  här på bloggen - berätta vad som händer och sker...

Får man förresten ha sin bärbara med på sjukhuset?

OCH

Har de trådlöst nät?

Isåfall kunde man ju roa sig med att livesända förlossningen med webcam?

Skojar bara - SÅ knäpp är jag INTE!

GRATTIS "LILLGRABBEN"!

Idag fyller "lillgrabben" år...

OCH

Även om han nu blir hela tolv år - snart är lika lång som jag och redan betydligt starkare fysiskt...

SÅ

Är det just det han är i mina ögon - "lillgrabben"!

Om jag skulle räkna upp alla hans goda sidor skulle det bli det längsta inlägget jag någonsin skrivit...

FÖR

Han är så otroligt rar!

Det är bland annat ytterst sällan han blir arg (om man inte räknar de gånger han tappar trådarna på storasyrran då för hon kan verkligen konsten att driva honom till vansinne) - för det mesta är han lugn som en filbunke...

OCH

Det är inte ofta han säger nej när jag ber honom om hjälp - jag hinner knappt avsluta meningen innan han är där.

Ända sedan han var liten har han kunnat konsten att sysselsätta sig själv - ibland blir jag fundersam över om han faktiskt är hemma eller inte...

TILLS

Han plötsligt dyker upp med ett leende på läpparna - ger mig en kram...

Han ber aldrig om något - när jag frågade vad han önskade sig till födelsedagen svarade han skämtsamt "ett tuggummipaket och en Barbiedocka" (dockan är ett stående skämt i familjen efter den gången jag gav gudsonen en i födelsedagspresent - stackarn fyller år 1 april och det får han ju naturligtvis lida för)...

När jag envisades nämnde han två pc-spel han gärna ville ha men eftersom båda kostade 9.90 så han visste inte vilket av dem han skulle välja?

Hur många barn tänker så?

Han lägger alltid märke till detaljer andra människor missar...

OCH

Gör, utan att jag ber honom, sysslor hemma som egentligen inte är krävande...

MEN

Som fyller mitt hjärta med glädje varenda gång - tar han till exempel saft ur kannan i kylen när det bara är lite kvar i den efter det fyller han på - har jag glömt att lägga ny plastpåse i skräphinken under disken tar han fram en ny och fixar det...

Han gillar småbarn - har alltid haft både tålamod och förståelse för dem som är yngre...

SÅ

När han fick veta att han skulle få ett yngre syskon blev han jätteglad - förutom det att han gärna sitter och känner på min mage när den lilla rör sig ville han komma med på ultraljudet och nu är hans önskan att få vara med på förlossningen...

FAST

Han vill dock inte vara med inne i förlossningsrummet - han vill vänta utanför - NÅGON måtta får det ju faktiskt vara enligt honom - jag förstår honom så väl...

Det finns egentligen inte tillräckligt med ord för att beskriva hans underbara personlighet eller hur mycket han betyder för mig...

SÅ

Jag avslutar detta med att säga:

Grattis på födelsedagen lillgrabben - jag älskar dig!