Baka baka bulla

Jag älskar vetebullar...

MEN

Jag avskyr att baka dem - det är inte det tidsödandet kavla, smöra, sockra, jäsa som är mitt stora problem utan det att man blir så kladdig om händerna när man GÖR degen - det är, enligt mitt tycke, ÄCKLIGT!

Inte nog med att man under tiden kladdar ner allt och alla med sina slibbiga händer (ta t.ex. telefonen - den ringer ALLTID i värsta smörjan) - när allt är klart och man ÄNTLIGEN får tvätta händerna måste, på ett sätt eller annat, värsta degslibbet skrapas bort eller så täpper man till avloppet...

OCH

DET stör mig!

Min våta dröm har länge varit en köksapparat som skulle fixa degen - tänk att bara slänga i de ingredienser som behövs, trycka på knappen och sedan stå bredvid och vänta med nystylat hår och lackade naglar (typ)...

FAST

Så asigt dyra som de är har det inte blivit av. Jag köpte faktiskt en på loppis för något år sedan - när jag prövade den DÄR fungerade den perfekt - hemma gick den fem minuter, sedan var det slut på det roliga.

NÅJA

Vart jag vill komma är: Jag älskar vetebullar och vill jag ha såna måste jag fixa degen för hand - det är tydligen en del av mitt öde...

MEN

Igår kom jag på ett nytt knep:

När en liters degen (hur ids folk överhuvudtaget göra deg på en halv liter?) kommer till det stadiet när det inte längre går att vifta runt med slev, det stadiet jag avskyr allra mest, portionerar jag helt enkelt ut sista delen mjöl ovanpå geggan, drar en plastpåse (jodå, en ren)över deg + bunke och svänger hela faderullan upp och ner så eländet trillar in i påsen...

SÅ

Är det bara att knåda tills degen är klar - inget klibb och kladd!

Från och med nu blir det bullar lite oftare här i stugan...

Baka baka bulla!

Bo på landet del 786

Jag gillar att bo på landet - jag gillar att bo i "eget" hus och inte behöva smyga på tå efter klockan 22 av hänsyn till grannarna - jag gillar att kunna dra på mig stövlar, gå några meter utanför dörren och hitta svamp...

MEN

Kräken i skogen gillar jag inte - åtminstone inte björnen, det vet ju alla vid det här laget...

FAST

Öns nytillskott på kräkbeståndet har jag inte bestämt mig om ännu, d.v.s. vargen!

Jag är tudelad - visst påstås det att vargar inte utgör någon fara för människor men jag gillar ändå inte tanken på att min äldre dotter ska möta en av dem när hon ensam rider ut i skogen eller att grabben får sällskap på vägen till skolbussen eller att "Lilla damen" plötsligt får syn på "VOVOV" när mamma springer in för att hämta något under tiden vi är ute - det är alltså mina och andras BARN jag oroar mig för - de kanske inte ger sig på en vuxen människa men hur är det med "di sma"...

Å andra sidan är jag verkligen emot påbudet "skjut hanen om ni ser den" - DET är fel!

Som sagt, jag vet inte ännu hur jag ställer mig till vårt nytillskott på kräkbeståndet...

MEN

Björnen gillar jag INTE - DET vet jag!

(Här kan man läsa om vargen/vargarna på ön)

Är jag kort och gott senil?

"Nu får det vara slut på det här rantandet", sa min bil i lördags så nu sitter jag här. Det är i och för sig helt ok bara det finns mat och annat viktigt hemma...

FAST

Det fanns det inte igår - jag var därför tvungen att låna en bil och ta mig in till byn för att storhandla - en hel kundvagn med grejer som skulle möjliggöra ett eremitliv tills dess jag får råd att fixa bilskrället...

OCH

När damen i kassan pipat alla grejer, fyllt upp packningsdelen av kassan många gånger om, staplat, suckat, tryckt på *PLING - kassan behöver hjälp*-knappen ett par gånger tack vare kön som byggdes upp bakom mig och ÄNTLIGEN skulle bli av med den idiot till kund som kommer in och storhandlar den tid på dygnet när folk slutar jobbet och bara snabbt vill köpa dagens middagsmat och åka hem...

SÅ

Visar det sig att jag tappat bort både mitt bank-, och bonuskort!

BORTA!

Nu råkade det sig så att en av mina bästa vänner stod bakom mig i kön och HON kunde betala bort eländet när jag lyckades göra bort mig så totalt...

MEN

Det konstiga är att jag, innan jag åkte till butiken, faktiskt kontrollerade att jag hade allt med - "bensindunken för mopobensinen, telefonen, inköpslistan och plånboken - ligger korten där de ska - ja det gör de - vad bra - då kan jag åka"!

Det värsta är inte att mina kort är borta - det värsta är att jag börjar tvivla på mig själv! Kollade jag faktiskt att korten fanns i min plånbok? SÅG jag verkligen korten eller inbillade jag mig bara...

ELLER

TROR jag bara att jag kollade plånboken och såg mina kort?

Är jag kort och gott senil?

MIM!

Man borde ju inte skratta...

MEN

När "Lilla damen" igår kväll satt och ropade "MIM!" med tårarna sprutande, "MIM BONGEN!"...

OCH

Frenetiskt krafsade i boken för att få tag i sin ballong...

SÅ

Kunde jag faktiskt inte låta bli!

Vinterbonat...

Hemma hos oss pågår intensiv "dethärmåstefixasiordninginförvintern" period...

OCH

Till det hör ju förutom veden *check till 75%* bland annat att tvätta upp de sista mattorna *check* så att man står ut med golvet när kylan sprider sig mellan golvplankorna, klotta ny brandfast massa i vedspisen (den sprack ju sönder av förra vinterns intensiva eldande)*check*, lappa fogarna i kakelugnarna *ska kanske göras i helgen*(samma sak där), nyinköpt rörisolering som ska bädda in rören nere i källaren så att de inte fryser fast *även det kanske en del av helgprogrammet* och annat smått och gott...

MEN

Det är ju inte bara vi människor som vill ha det gött under årets kalla månader - våra fyrfota vänner vill inte frysa de heller...

OCH

I år borde de ha det ganska skönt tack vare den enorma halmboll som en av mina bästaste bästaste vänner hämtade hem till oss igår.

Den står nu utanför "garaget" i väntan på att behövas - redo att ge pupparna en riktigt mysig vinter...

FAST

I och med att den står just där ,utanför garaget, påminner den mig om att jag skulle vilja bygga om hela eländet till ett kaninhus - ett vinterbonat ställe med stora boxar och rymliga hus till de rara små liven...

SUCK!

Oberoende - även om jag inte hinner eller orkar med det ännu i år finns det nu tillräckligt med halm för en låååååång tid framöver!

Appropå snö

Tidigare har jag avskytt snön - mest på grund av min så kallade "traumatiska" barndom när vi tvingades åka skidor varenda förbenade dag (nästan).

Inte nog med att det skulle skidas TILL skolan - när man väl var där skulle det skidas land och rike runt genom skog och åkrar - var det inte uppför berg (visst handlar det här om Österbotten men i mina ögon var de högre än Kebnekaise) där de andra tycktes glida upp under tiden JAG hasade bakåt två tag för varje mödosamt slit jag kom upp...

SÅ

Var det nedför berg med en enorm gupp i slutet när spåret gick genom ett dike där jag naturligtvis flög på näsan varenda eviga gång...

OCH

När skolan äntligen var slut skulle man staka sig hem också!

FY F*N!

FAST

I år ser jag verkligen fram emot snön. Visst oroar jag mig för det faktum att min kära bil i år inte kommer att gå överhuvudtaget när det är snö och kallt, jag menar, den vill ju inte fungera ens när det är varmt...

MEN

Tänk hur roligt "Lilla damen" kommer att tycka det är...

Det är DET jag ser fram emot - HENNES glädje!

Den övervinner mina trauman många gånger om!

SNÖ!!!!!!

När kommer första snön?

Tänkte jag skulle pigga upp tillvaron med en liten vadslagning...

SÅ

När tror DU den första snön behagar dyka upp här hos oss (Kimitoön utanför Åbo / Finland)?

Gissa friskt - du har inget att förlora! :)

Vinnaren får en chokladhälsning från Fazers Blå - den bästaste chokladen någonsin!

Sammanfattning - del 1

Det här med bloggande har fått vila under tiden jag gjort allt annat än just det...

FÖR

Jag hade gett mig f*n på att få saker och ting gjorda den här sommaren...

OCH

En del av det jag skrev upp på "To do"-listan fick jag verkligen fixat...

FAST

Mycket återstår ännu - det finns gränser - mest av ekonomiska skäl...

PROJEKT UTOMHUS - ISOLERAD VÄGG

De som känner mig (och/eller läser min blogg) vet att vi hade fruktansvärt kallt inomhus förra vintern - när vi rev lite husvägg för att kolla varför var förklaringen enkel - halva nedre våningen på ena sidan var knappt isolerad alls...

SÅ

Min älskade pappa tillbringade en del av sin med att åtgärda problemet...

(Egentligen hade jag tänkt vänta med att publicera dessa bilder tills jag fått fönsterbrädorna målade osv men det tycks ju aldrig hända så nu sätts de ut...)

PROJEKT UTOMHUS - GRINDSYSTEM (eller nåt)

Tack vare Luna (hunden) var gården redan inhägnad med fårnät men den lilla biten framför huset, infarten eller vad det nu kallas, var öppen - den ville jag ha stängd så att inte "Lilla damen" kunde rusa iväg hur som helst...

SÅ

Jag skapade ett grindsystem på MITT sätt:

Grindstolparna är gjorda av stock från ett gammalt hus, grinden hade jag tidigare som prydnad och staketdelen skruvade jag ihop av gamla insynsskydd etc. För att man fortsättningsvis ska kunna köra in bilen på gården är staketdelen bara att lyfta bort när det behövs och JO, jag vet att ena stolpen är alldeles för lång - det är på G!

PROJEKT UTOMHUS - VEDDUMPNINGSOMRÅDE

Under de år jag kunnat elda här hemma (efter att vi med mycket möda och stort besvär fick upp alla spjäll) har jag förvarat veden antingen i 1. det fallfärdiga skjul jag kallar garage eller 2. i källaren. Att ha veden i "garaget" innebar en massa onödigt springande - att ha den i den redan överfulla källaren (som jag nu förresten har tömt relativt bra) samlade en massa äckliga spindlar ...

SÅ

Nu ville jag ha den på något annat ställe.

Två gamla insynsskydd + lite plåt och annat smått och gott senare har jag i skrivande stund veden strax utanför vindsfånget:

Efter att den här bilden togs har det kommit dit mer ved och för er som undrar varför taket lutar kan jag berätta: På så sätt rinner vattnet bort när det regnar - förhoppningsvis fungerar det likadant med snö...

Jaha, nu tycker "Lilla damen" att det räcker med datortid för mamma...

Fortsättning följer...