BOKPLAST - ETT GUDS STRAFF!

Man ska inte häda...

MEN

Att gräshoppor och sju magra år hör till Guds repertoar av straff - DET vet väl de flesta - DET präntas in redan i lågstadiet...

FAST

Det är inte förrän ens egna barn börjar skolan som man upptäcker att BOKPLAST helt klart OCKSÅ är Guds straff för skolbarnsföräldrar!

Jag blir TOKIG på det här eviga plastandet!

Som om det inte skulle räcka med alla eviga, trilskande, ettriga morgnar?

NÄNÄ

Varje dag ungarna kommer hem de två första månaderna dunkas två gigantiska högar på köksbordet:

-         De här måste plastas!

Bara att bita ihop - plasta, svära, plasta, svära, PLASTA PLASTA PLASTA...

FÖR

Inte nog med att alla BÖCKER ska plastas - NEJ NEJ - alla ARBETSHÄFTEN ska minsann OCKSÅ plastas - JAJAMENSAN!

Vad fan då för?

VARFÖR ska man sitta och plasta ett jäkla A5 ruthäfte som ändå bara kommer att användas i max en månad för räkneuppgifter?

VA?

Jag är 100 på att plastmängden som går åt för att plasta skräpet kostar mer än själva häftet!

Jag fattar inte vitsen!

OCH

När jag uttrycker min ärliga åsikt om detta straffarbete som man VARTENDA EVIGA ÅR måste hålla på med...

FÖR

Konstigt nog verkar alla färdigt plastade böcker försvinna? Om ALLA måste plasta vartenda år för att böckerna ska hållas fina och användas av flera elever, flera år i rad - vart försvinner då de PLASTADE böckerna - vart tar de vägen?

DÅ...

Då är det ALLTID någon som påstår att det är ROLIGT att plasta böcker - "det går ju som en dans bara man har rätt sorts plast"!

VISST

Det FINNS bra plast - plast som bara säger WOSCH och lägger sig som en finfin hinna över böckerna...

MEN

Det är bara bokplastens Gula änkan som beter sig på DET viset....

Med de mängder som går åt hemma hos oss är det det betydligt billigare skumvinsplastet som gäller och tro mig - DET märks på alla bubblor och annat skit som samlas mellan plasten och pärmarna...

NÄ

Man ska inte häda...

MEN

Bokplast är DEFINITIVT ett Guds straff till oss skolbarnsföräldrar!