Upphängt och nedsläppt

En annan sak jag hängt upp mig på nu...

Varför heter det att "något hänger PÅ en tunn tråd"...

NÄR

Det logiskt sett borde heta "hänga I en tunn tråd"?

VA?

Analysering av Twilight!

Ett av mina många fel är ju det här med att jag blir så oerhört begeistrad av något jag finner intressant - egentligen är det alldeles för milt uttryckt - i vissa fall kan det till och med beskrivas att jag blir besatt av mitt nya intresse...

Himla intressant...

OERHÖRT fascinerande...

En stund...

TILLS

Jag, förr eller senare, drabbas av eftertankens kranka blekhet, börjar analysera...

OCH

Går vidare (och om någon av mina klasskamrater läser detta kommer de nu att flina igenkännande - tur att vi är på praktik annars hade jag väl fått höra 7856 diagnoser imorgon på alla bokstavskombinationer de tror sig veta att jag har...).

Till saken:

Nu har jag läst Twilight sagan x antal gånger. Om jag inte har fel så har första boken bläddrats från pärm till pärm tre gånger, bok nummer tre två gånger och sista boken en och en halv (jag gillar egentligen bara sista delen)...

MEN

Andra boken, "När jag hör din röst", har jag inte läst igenom överhuvudtaget!

Jag gillar inte den!

Blotta tanken på att "Bella" håller på att få ihop det med "Jacob" får mig att se rött, såna där fasoner vill jag INTE veta av. När jag såg filmen första gången för några år sedan satt jag och gapade - "Gå för hel*ete BORT därifrån!", "Vad håller du påååå med?", "Är du DUM eller?" - inte var det mycket bättre när jag kollade på den i förra veckan heller...

(Jag VET att jag inte har alla hemma)

FAST

När jag nu diskuterade böckerna med hon jag lånade dem av och jag berättade hur jag får SPUNK av andra boken, att jag helt enkelt inte klarar av den i och med att jag blir så förbannad på ungen för att hon överhuvudtaget kan TÄNKA sig att få ihop det med "Jacob"...

SÅ

Berättade hon att hon, i sin tur, blev arg på EDWARD för att han stack?

Eh?

Varför det?

OCH

Nu kommer vi till det jag strävat efter hela tiden: Vi tänker olika!!!!

Vad är det "rätta" sättet att tänka? Vad säger min reaktion jämfört med hennes? Vad i min uppväxt, min miljö, mina upplevelser och livserfarenhet har påverkat mig att reagera så som jag gör och vad är det som gör att hon reagerar på ett annat sätt?

Om någon av er läst böckerna/sett filmerna så skriv gärna en kommentar och berätta hur andra boken/filmen påverkade er och VARFÖR - jag skulle nämligen väldigt gärna vilja veta hur andra tänker...

Pigg och glad låt...

:)

Äckligt :)

Min tur nu!

Jag fattar inte det där...

Att man kan vara så enfaldig att man varenda vecka sätter in en och samma rad på Lotto.

Man VET att chanserna att vinna är minimala, MINDRE än minimala, man har det heeeeelt på klart att man inte kommer att vinna överhuvudtaget - man är alltid i samma val och kval dagen efter dragningen - "ska jag iddas gå och kolla eller inte, jag har ju ändå inte vunnit"...

OCH

ÄNDÅ blir man bittert besviken när man än en gång konstaterar det självklara: "JAHA, inte ett enda rätt den här veckan heller".

Höjden av dumhet kanske?

MEN

Vilka är det som faktiskt vinner på lotto då?

ÄR det så att det bara är de som har råd att sätta in system eller finns det faktiskt någon Matti Meikäläinen som vinner någongång? Någon som desperat sätter in en och samma rad varje vecka i fåfängt hopp om att få lite ekonomisk lättnad i sitt liv?

Jag hoppas det...

FÖR

Det börjar bli MIN tur nu!

Det DÄR är KÄRLEK!

Sist jag var på loppis såg jag en hög med böcker på en hylla...

OCH

Eftersom deras omslag tilltalade mig gick jag dit för att titta...

MEN

När priset för fyra böcker visade sig vara 60 euro backade jag snabbt med ett hånleende på läpparna - sextio euro för fyra böcker - SEXTIO euro - jä*la idioter - good luck med att få DEM sålda!

FAST

Nu efteråt, när jag sträckläst "Twilight serien" sedan i onsdags och förstått att det var just de böckerna som såldes på loppisen har jag insett att chansen finns - det KAN verkligen vara så att någon faktiskt köper dem - nån som är lika hopplöst, barnsligt förtjusta i historien samt har en så där SEXTIO euro överlopps då...

FÖR

Ärligt talat - jag skiter fullständigt i att det räknas som "ungdomslitteratur", jag ger blanka, ja...ni vet vad jag menar, i att de är skrivna i "jag-form" - något som brukar få mig att lägga bort en bok DIREKT...

Jag är frälst!

Det DÄR är KÄRLEK!

Lustparty a la Anette

Häromkvällen, när jag hämtade hem dotran från stallet, sändes x3m´s "Sex o sånt" på radion...

OCH

Trots att min kära avkomma desperat försökte byta kanal (eftersom hon på något underligt vänster tycker det är skämmigt att hennes asgamla mor lyssnar på detta OCH dessutom gillar det)...

SÅ

Lyckades hon inte - stället höjde jag volymen!

Japp, jag gillar det programmet - jag tycker det är jättebra att ungdomar (och såna som jag då) får svar på sina frågor - inte för att det ännu dykt upp någon fråga jag själv inte kunnat besvara...

MEN

Hej, man vet ju aldrig - plötsligt sitter jag där och får svar på något jag undermedvetet funderat över i hela mitt liv!

Iallafall - för mig är programmet en radioversion av frågeprogram typ "Jeopardy" - för varje fråga känner jag ett oemotståndligt behov av att svara - ta till exempel det där med att någon undrade hur man kurerar en svampinfektion - den kunde jag svaret på DIREKT...

Vad är ACETON!!!!!

(Kanske en kontroversiell metod men DUUUUH - det slutar åtminstone KLIA!)

Väl hemma (efter att dotran avlägsnat sig ur bilen,smällt fast dörren och rusat in inom loppet av 0,09 sekunder) fortsatte jag att fundera över det här med sex och samlevnad...

OCH

Även om min hjärna må fungera lite annorlunda - att den ibland hoppar från en punkt till en annan miltals därifrån och det för andra tycks vara svårt att hänga med då och då...

SÅ

Finns det, enligt mig då, alltid en röd tråd...

FÖR

Nu övergick jag till att fundera över erbjudandet av att hålla ett "lustparty"!

När jag fick förslaget tackade jag genast nej - jag menar, vad ska JAG med ett sånt party till? Det är mannaminneevigheter sedan jag sysslade med sådant överhuvudtaget (inte party - SEX) - att vara värdinna för något sådant skulle vara dels skrattretande, dels att klassa mig som masochistisk och det är, om jag inte kommer ihåg alldeles fel, inte riktigt min läggning...

MEN

Nu har jag alltså ÄNDRAT mig - jag har tänkt om!

Jag kan visst tänka mig att ha ett lustparty OM det blir ett "lustparty a la Anette" - ett party med dekor från MIN tid - dammig spindelväv lite här och där i hörnen, dildos utkarvade ur mammutbetar, kyskhetsbälten gjorda av mässing och kondomer sydda av fårtarmar m.m - ja just det - såna där grejer som var oerhört pop på den tiden det begav sig.

Ett SÅNT party ska jag ha!

Datum är ännu inte bestämt men högst troligt blir någon kväll när dotran inte är hemma - intresseanmälningar tas emot via Facebook och mail!

Välkomna! ;)