GRATTIS "LILLGRABBEN"!

Idag fyller "lillgrabben" år...

OCH

Även om han nu blir hela tolv år - snart är lika lång som jag och redan betydligt starkare fysiskt...

SÅ

Är det just det han är i mina ögon - "lillgrabben"!

Om jag skulle räkna upp alla hans goda sidor skulle det bli det längsta inlägget jag någonsin skrivit...

FÖR

Han är så otroligt rar!

Det är bland annat ytterst sällan han blir arg (om man inte räknar de gånger han tappar trådarna på storasyrran då för hon kan verkligen konsten att driva honom till vansinne) - för det mesta är han lugn som en filbunke...

OCH

Det är inte ofta han säger nej när jag ber honom om hjälp - jag hinner knappt avsluta meningen innan han är där.

Ända sedan han var liten har han kunnat konsten att sysselsätta sig själv - ibland blir jag fundersam över om han faktiskt är hemma eller inte...

TILLS

Han plötsligt dyker upp med ett leende på läpparna - ger mig en kram...

Han ber aldrig om något - när jag frågade vad han önskade sig till födelsedagen svarade han skämtsamt "ett tuggummipaket och en Barbiedocka" (dockan är ett stående skämt i familjen efter den gången jag gav gudsonen en i födelsedagspresent - stackarn fyller år 1 april och det får han ju naturligtvis lida för)...

När jag envisades nämnde han två pc-spel han gärna ville ha men eftersom båda kostade 9.90 så han visste inte vilket av dem han skulle välja?

Hur många barn tänker så?

Han lägger alltid märke till detaljer andra människor missar...

OCH

Gör, utan att jag ber honom, sysslor hemma som egentligen inte är krävande...

MEN

Som fyller mitt hjärta med glädje varenda gång - tar han till exempel saft ur kannan i kylen när det bara är lite kvar i den efter det fyller han på - har jag glömt att lägga ny plastpåse i skräphinken under disken tar han fram en ny och fixar det...

Han gillar småbarn - har alltid haft både tålamod och förståelse för dem som är yngre...

SÅ

När han fick veta att han skulle få ett yngre syskon blev han jätteglad - förutom det att han gärna sitter och känner på min mage när den lilla rör sig ville han komma med på ultraljudet och nu är hans önskan att få vara med på förlossningen...

FAST

Han vill dock inte vara med inne i förlossningsrummet - han vill vänta utanför - NÅGON måtta får det ju faktiskt vara enligt honom - jag förstår honom så väl...

Det finns egentligen inte tillräckligt med ord för att beskriva hans underbara personlighet eller hur mycket han betyder för mig...

SÅ

Jag avslutar detta med att säga:

Grattis på födelsedagen lillgrabben - jag älskar dig!

M!

Kära M!

När du är där i Sverige så kom ihåg att köpa hem KINAPUFFAR till mig!!!!!

:)

NOSTALGIDAGS

Ungarnas pappa dumpade av en bananlåda med babykläder...

OCH

När jag nostalgiskt gått igenom innehållet hittade jag något verkligt roande på botten...

NÄMLIGEN

Skolkatalogerna från högstadiet!!!!!

HERREGUD ÄNDÅ!

Nedan har vi klassfotot från nian - jag står högst upp - andra från vänster - iklädd en svart basker, gigantiska silverörhängen och en svart tröja med gröna inslag köpt från Ellos postorders herravdelning...

DEN tröjan minns jag...

MEN

Grabben som jag tydligen var obotligt kär i just det här året har jag däremot inget minne av...

Hela pärmen är nedklottad med "Tomas" mig hit och "Tomas" mig dit...

FAST

Jag har alltså inget minne av någon sån...

OCH

Trots att jag nu bläddrade igenom hela katalogen femtielva gånger för att hitta denna underbara "Tomas" reagerade jag inte ett dugg på en enda av dem...

Antar att han helt enkelt inte var min stora kärlek trots allt?



JA...

Vad säger man?

Jag kan bara skratta!

VÄNSKAPSKAKESANERING

Det blir sanering här under helgen...

NÄ

Inget allvarligt (peppar peppar)...

Det är bara den där ***** ********** vänskapskakssörjan som MÅSTE försvinna ut ur huset...

OCH

Vid det här laget borde den räknas till giftigt biologiskt avfall - iallafall såg den ut som något sådant sist jag iddes kolla in eländet - det var i och för sig för ett par dagar sedan...

Inte luktar den ett dugg bättre halvdöd heller...

Vad har vi då lärt oss av detta?

JO

Mitt tålamod har inte alls blivit längre med åren - det passar inte alls mig att sitta och pjoska med en deg flera dagar i sträck - ska man baka ska man göra det direkt!

SÅ

Hoppas ni får en riktigt fin helg - ta det lugnt och ha det underbart...

Jag ska försöka bli av med äckelpottsörjan...

Kanske jag kunde mata den i mårdhundarna?

HMMMM....

Tål att tänkas på!

FÅ TILLBAKA

Enligt min mamma får man förr eller senare TILLBAKA...

OCH

Jag tror henne...

FÖR

Igår fick jag verkligen tillbaka och det SNABBT!

Efter att jag hela morgonen haft sammandragningar med 15 till 20 minuters mellanrum ringde jag rådgivningen för att höra hennes åsikt - borde det kollas upp eller inte?

OCH

Hon rådde mig att ringa hälsovårdsstationen - be om en läkartid...

SÅ

Det gjorde jag.

Det slår ju YTTERST sällan fel - ska jag på gynekologisk undersökning är alla tider till de kvinnliga läkarna slut - kalla det karma - kalla det otur...

MEN

Så är det iallafall...

När damen i växeln informerade mig om tidssituationen var min första tanke att strunta i alltihop...

FAST

Vid närmare eftertanke skulle det ju faktiskt ha varit lite smått onödigt om ungen föddes alldeles för tidigt bara för att man är lite blyg och pryd så jag bet ihop och tog den lediga tiden.

DOCK

Beklagade jag mig inför mitt sällskap vid kaffebordet - det må så vara att jag befinner mig i detta tillstånd på grund att jag visat mina privata delar (minst) en gång för mycket åt just en karl men det känns ÄNDÅ inte bra att gå till en manlig läkare och fläka - så det så...

Empatiska som de var förstod de mig mycket väl...

OCH

Kom med diverse uppmuntrande tips:

Jag kunde till exempel föreställa mig läkaren i spetsbh, volangkjol och högklackat nersmetad med illrött läppstift och knallblå ögonskugga - kanske det skulle lätta upp stämningen lite?

Tack vare dem kändes det lite bättre - det var nog inte SÅ farligt iallafall - varför inte på samma gång ta med en sax och rakhyvel - räcka över dem i samband med att vi hälsade:

- När du ändå är där nere och rotar kunde du kanske ta och ansa lite? Det börjar kännas som en djungel och jag kommer banne mig inte åt det mer!

IALLAFALL

När jag sedan olustigt satt där i väntrummet och väntade - väntade - väntade...

SÅ

Satt där också en polis i uniform och just väntade - väntade - väntade...

TILLS

Jag, till slut, efter 40 minuter av olustiga väntandet ropades in FÖRE polisen!

DET måste ju bara påpekas eller hur - jag kunde inte vara tyst...

OCH

Mogen som jag är drog jag alltså på mig ett "skitigt" flin medans jag släntrade förbi honom:

- Nanananananaaaa, jag slapp in före diiiiiiiig!

Varpå han mumlade något om över hur kvinnor alltid envisas med att särbehandlas och han föddes med fel kön...

Stackars liten ändå - orättvist behandlad - men JAG mådde iallafall bättre - visst skulle jag strax vara tvungen att ta av mig kläderna osv. inför en manlig läkare MEN jag ropades faktiskt in före polisen - jajamensan!

NU kommer jag till delen att man förr eller senare får tillbaka - att man förr eller senare får sitt straff...

FÖR

Så fort jag steg in i undersökningsrummet lade jag märke till alla persienner - de var ÖPPNA - här var det full insyn som gällde...

OCH

Vilken bil stod parkerad strax utanför dessa vidöppna fönster?

JEPP!

Svarta majan naturligtvis (polisens piketbil) - VAD ANNARS?

Där fick jag!

Jag kan mycket väl föreställa mig samtalet mellan den väntande polisen och hans kollega när han kom ut:

- Ja, där satt man en halv evighet och så fick hon där uppkäftiga från kiosken gå in före - jäklar vad hon har blivit fet förresten!
- Jösses ja - ser ju ut som en val!
- Såg du henne?
- Jodå, det gick ju inte att missa - hon träffade ju läkarn i rummet här bredvid!
- Vad hade hon för fel då?
- Ingen aning men gynekologisk undersökning var det iallafall - låg där med benen i vädret och jummijammi VILKEN DJUNGEL - kunde hon inte ha bett läkaren att ansa när han ändå var där och rotade?

USCH JA!

SÅ

Du har så rätt mamma lilla - du har så rätt - förr eller senare får man nog tillbaka!

TÄNT VAR DET HÄR!

Den här hittade jag hos Pia:

Den räddade min dag! :)

DOLDA FEL & SPÖKEN

I brist på annat satt jag och läste bankens informationstidning till frukosten...

OCH

Där fanns en artikel om "dolda fel" vid husköp - vilka brister gör säljaren ersättningsskyldig - vilket ansvar har köparen när det gäller kontroll av fastigheten innan köpet görs osv...

MEN

Där stod absolut INGENTING om spöken?

SÅ

Jag antar att de har annorlunda "dolda fel" i England...

FÖR

Där går ju köpet tillbaka om huset visar sig vara hemsökt!

Inte illa!

Läs artikeln här!