"Blommor&bin"

Det här med att förklara "blommor och bin" för "Lilla Damen" är inte så enkelt. Jag menar, att bebisar växer i mammors mage är det inga problem att diskutera och vi HAR kommit så långt som det där med var de kommer ut (om än en lite förmildrad version)...

MEN

När hon vill veta exakt HUR papporna gör när de sätter in bebisarna i mammas mage...DÅ låser det sig! Hur gör andra? Berättar man allt för en femåring nuförtiden?

Iallafall är hon lite så där smått skeptisk till hur det verkligen går till och vill gärna ha kvar sin bild av att mammorna helt enkelt går till doktorn och väljer en flicka de tycker är fin och vill ha (så såg du mig mamma och tyckte jag var den finaste i hela världen och valde mig)...

OCH

Att om de, mot förmodan vid temporär sinnesförvirring, istället vill ha en POJKE så går de till tandläkaren och väljer en för vid tandläkaren finns det ju inget positivt.

Imorse på väg till dagis togs det här upp igen en gång.

"VARFÖR kom jag ut genom RUMPAN?"
"Varför kunde inte doktorn bara ta ut mig via magen och napan?"

SÅ

Jag sa som det var, att om allt går som det är planerat så kommer de flesta bebisar faktiskt ut genom rumpan och det är inget att skämmas över!

"Har ALLA dina barn kommit ut genom din rumpa?"

Nej, det har de ju inte - bara hon och hennes syster. Hennes storebror opererades ut.

"Jaha! Var han för STOR?"

Ja, det var han!

"Varför tog du honom då? Du skulle ha tagit en mindre!"

Så dum jag var!
Kanske tandläkaren hade slut på de där mindre modellerna?

En liten morot i spets...

En del som bantar (vilket fult, fult ord) köper sig ett (eller flera) klädesplagg som är för SMÅ och har på detta finurliga sätt ett MÅL för sitt lidande...

OCH

Även om jag först inte alls tyckte om den här metoden har jag nu börjat tänka om - kanske skulle jag också använda det här sättet för att försäkra mig om att jag lyckas? Ärligt talat, NÅT måste jag hitta på för med mitt balanssinne är det inte alls det lättaste att hållas på den smala och tråkiga stigen. Halt är det här förbaskade trådet också. Jag slinker hela tiden åt höger och vänster, ett evigt slirande!

SÅ

Vad ska jag då skaffa för plagg?
Finns ju bara ETT bra svar!
En klänning!

OCH

Inte vilken klänning som helst utan...tadaaaaa....en BRÖLLOPSKLÄNNING!

När jag entusiastiskt berättade denna (för mig) helt självklara uppenbarelse - att jag ska ha en bröllopsklänning som mål för mitt...hrmmm...."bantande" tyckte mina väninnor (som vanligt) att jag var lite väl högt uppe och flög - vad skulle jag med en sån till?

Men HEJ, det är ju en superbra ide´!

FÖR

OM jag någongång gifter mig så är det nog min ENDA gång och då borde jag ju absolut ha en riktig bröllopsklänning (dock inte vit och definitivt inte brudkrona om man kör med de regler som fanns förr).

Alltså borde jag köpa mig en brudklänning i storlek 40. Helst vill jag förstås ha en 38, men då skulle jag aldrig kunna använda den eller så skulle jag vara tvungen att köpa två likadana och ha dem som benvärmare!

OCH

Om jag nu skaffar min drömklänning i storlek 40 så måste jag inte bara 1. se till att rymmas i den utan också 2. se till att HÅLLAS i den för vad gör jag om jag en dag träffar min drömprins och jag är för TJOCK för min klänning (som kanske har hängt i garderoben i typ 20 år och väntat men vem hänger nu upp sig på såna bagateller)?

Var hittar man såna där "nufananammaskajagblismalochhållasdetockså" klänningar då?

Jo, på det magiska, magiska stället ebay!

Vad sägs om denna  dröm i spets för futtiga 74 euro? Fördelen med den är att den har lite sånt där gullegull över axlarna så att den inte hasar ner (och DET behövs - hur ordnar förresten kvinnor den här med bh-grejen när de gifter sig????).

...eeeelleeeeer....

Kanske denna (även om bruden på bilden antingen lider av leukemi eller är vampyr):

107.33 kostar den - vilket i praktiken betyder att man låter bli att gå till butiken en så där två gånger en månad och så har man sparat in DEN kostnaden!

Fiffig!

Jag är ju bara sååååå fiffig!

Vila...

Jag är sjukskriven med strikta order att VILA.
Det där med att VILA är inte så enkelt.

FAST

Nu börjar jag få ganska bra grepp om saken.
Å andra sidan sover jag sämre NU än när jag jobbade/gick i skola/gjorde allt annat?
Hur kan det vara så?

Attraktionslagen...

Attraktionslagen!
Hört om den?

Så där kort och gott är det att man visualiserar att man redan har det man önskar sig och så blir det så...ungefär.

Låter ju bra!

FAST

Problemet är nu bara att man måste ha klart för sig VAD man önskar sig.
"Be careful what you wish for!"

Behövs lite eftertanke före tror jag...

Hjärnans makt över kroppen

Hjärnans inverkan, eller påverkan, av kroppen (eller på kroppen? Har inte riktigt vaknat ännu) är egentligen ganska fascinerande. Till exempel imorse när jag drog på mig min kofta och gick ut på balkongen och rökte...

FÖR

Jo, det gör jag tyvärr ännu även om jag annars påbörjat ett mer hälsosamt leverne. Igår var jag bland annat till simhallen - att jag bara satt på bassängkanten och höll ögonen på en överlycklig liten dam och avslutade kvällen med en "XL Kerrosateria" på Hesburger räknas inte - man ska inte hänga upp sig på detaljer - jag VAR till simhallen och det är DET som är det väsentliga.

Iallafall så drog jag på mig min kofta och gick ut och satte mig i stolen, njöt av tystnaden (och diverse gifter) utan att frysa. Faktiskt så tänkte jag för mig själv att det var varmt. En inre diskussion som gick ungefär så här:

- Ganska varmt idag hördu?
- Ja, det är det faktiskt!
- Vad månne det kan vara?
- Jag orkar inte stiga upp och kolla men kanske -10?
- Nja, jag skulle tippa närmare nollan?
- Nollan är bra! Mera sånt!

MEN

När jag äntligen fått "Lilla Damen" att röra på sig och vi kom ut (d.v.s. när vi 1. hunnit se på Djungelboken 2. ätit de obligatoriska TVÅ rostade bröden med smör ÄNDA UT TILL KANTERNA som för övrigt ändå måste skäras bort + tonfisk 3. bytt strumpbyxor tre gånger eftersom de föregående var FEL 4. klätt på och av Barbiedockan som skulle med till dagis 5. dragit på oss alla utekläder när vi plötsligt inser att vi tydligen behöver på toa före vi far trots att vi nyss inte alls behövde  6. dragit på oss allt igen och är på väg ut genom dörren men kommer på att vi inte ska ha Barbie med för vi vill hellre ha musen "Pip" med och var är han? 7. hittat "Pip" men han bara MÅSTE klippas innan vi far - pälsen på huvudet PICKAS och KLIAR)...

SÅ

Knarrade dörrarna mer än vanligt när vi försökte komma in i bilen, starten gick si så där, det var ett rent helsike att svänga ratten (ingen servo annars heller) och växelspaken var OTROLIGT trög. Lika trög som jag för ännu i det här skedet levde jag i min lilla värld av blommor. I mitt huvud var det fortfarande "närmare nollan" - vad *** var det för FEL på bilen?

Väl framme vid dagis upplystes jag om den rätta utetemperaturen, att det istället för plus minus noll var typ -21 och med en vindhastighet på några meter per sekund så att det EGENTLIGEN kanske var närmare -30...

OCH

DÅ blev det plötsligt KALLT!
SVINKALLT!

Om ingen hade upplyst mig om verklighetens kranka blekhet hade jag förmodligen 1. fört bilen till min superhjälte till bilmekaniker på verkstaden och bett honom kolla vad den har för fel (ännu en gång bekräftat hans uppfattning om mig) och 2. gått ut och gå en smått uppfriskande promenad när jag kom hem igen i "det milda, vackra vädret"...

FAST

Nu är det ju för kallt för att röra på sig.
Synd!
Verkligen synd!
Blir en dag i soffan istället...

Examensklänning?

Om vi nu fortsätter med hashtaggar som till exempel "examen", "gym" och "bli smal" så kommer vi in på ämnet: What to wear??????

Först och främst måste jag ju ha en MÖSSA! Egentligen hade jag tänkt skippa den - jag menar, vad ska man med den till? Svindyrt. En massa pengar för en mössa man har på sig ett par timmar och eftersom jag oftast undviker kameror som pesten kommer knappast jag och min mössa att förevigas heller.

MEN

Sedan slog det mig att VISST ska jag ha mössa! Jag hade ingen när jag tog min första examen - inte när jag tog min andra heller. Nu är det tredje gången gillt. Nu ska jag ha mössa!

OCH

Då kommer vi vidare till nästa problem.
Resten av kroppen då?

När vi kämpar i vårt anletes svett på gymet (nejdå, jag har inte gett upp ännu) och någon av oss suckar RIKTIGT tungt är det ETT ord som gäller: EXAMENSKLÄNNING!!!!!

Jag är inte "söta & rara i klänning med benen bara" typen av människa, det är bara inte JAG, men nu har vi bestämt att vi ska ha klänningar på oss den här viktiga dag som vi väntat på i flera år...

OCH

Därför har jag, på skoj, roat mig med att titta på klänningar från Asien. Där kostar de knappt någonting överhuvudtaget - till och med UNDERBARA, handsydda och måttbeställda bröllopsklänningar kostar mindre än elräkningen som envisas med att dimpa ner i postlådan varannan månad.

SÅ

När jag lade länkar på Facebook med bilder på de här klänningarna (allt ska ju delas, javisst javisst) hittade min kära mor en riktigt anskrämlig klänning och sa att om jag väljer just DEN och den beställs i storlek TRETTIOÅTTA så betalar hon den.

Jag funderar på att acceptera budet!

Bara det att en sån kreation kostar närmare 300 dollar när man kan få en Askungendröm till brudklänning för en 50-lapp måste ju göra den SPECIELL!

OCH

En sak är säker, INGEN skulle ha likadan klänning som jag! :))

Självförsvar & ärtsoppsburkar

I och med att jag (förhoppningsvis&peppar peppar) blir färdig närvårdare i vår kretsar en hel del av mitt liv runt det just nu. Det sista året gör jag via läroavtal, det vill säga - jag är anställd 85% och studerar vid sidan om samt har närstudieperioder lite nu och då.

En del av vår utbildning var att gå på en obligatorisk självförsvarskurs...

VILKET

Jag, till en början, tyckte var ganska onödigt men sedan ändrade åsikt om ganska fort. För det var roligt. Riktigt roligt. Verkligen skoj att få stora, starka män att ligga ner med några små handgrepp!

FAST

Det här med, så kallat, självförsvar är egentligen ganska "löjligt" - löjligt på det viset att om Nils-Holger attackerar mig med kniv och jag drämmer till honom med min "in case of emergency ärtsoppsburk" som jag har i min handväska så att han tappar sin kniv och får ett blåmärke på armen...

JA!

Då kan JAG åtalas för misshandel?
(Nu pratar jag alltså inte om arbetsrelaterade situationer utan när jag "går på gatan", dvs "på stan"!)

Om jag däremot nyss varit och handlat och bara RÅKAR ha en ärtsoppsburk i väskan, typ om det är onsdagskväll och vi ska ha just ärtsoppa till middag imorgon, - DÅ får jag dunta till Nils-Holger med min ärtsoppsburk men förmodligen blir jag åtalad för misshandel iallafall om jag tar i för hårt?

Och vad händer om jag försöker ta kniven AV Nils-Holger med hjälp av de grepp vi lärde oss på kursen:

(Här har jag lånat en film från sidan http://www.stenudd.se/aikido/aikidotekniker-40-tantodori.htm utan att fråga, jag hoppas jag blir förlåten)


Iallafall - vad händer om jag försöker ta kniven av N-H och det då sker en liten miss så att jag med min koordination sprättar upp magen på honom eller kapar en sena eller två? Det är nog snäppet värre än ärtsoppsburken!

FAST

Skoj var det!
Hade jag bara mer tid skulle jag GÄRNA lära mig mer!